Balans nr 8-9 2012

Inblick: Utnyttjar Media Markt och KPMG ett kryphål?

Veckans Affärer publicerade 31 maj en artikel skriven av Johan Malmborg med rubriken KPMG mörkar Media Markts (i fortsättningen MM) miljardhaveri. Centralt i artikeln är att MM, med stöd av KPMG, utnyttjat ett kryphål i lagen. MM är ett tyskt noterat bolag med verksamheter inom flera branscher och i många länder. I Sverige bedrivs verksamheten i ett 25-tal varuhus, vart och ett organiserat som ett fristående dotterbolag. I toppen för de olika bolagen finns ett svenskt moderbolag; Media-Saturn Holding Sweden AB. Det som i artikeln anges som ett kryphål består i att detta moderbolag inte upprättar en koncernbalansräkning. I den årsredovisning som kan hämtas från internet framgår detta av en not. Under rubriken Koncernuppgifter står att Företaget som utgör moderföretag för en koncern med dotterföretag enligt not 5, upprättar ej koncernredovisning med hänvisning till reglerna i Årsredovisningslagen 7 kap. 2§. I noten står också var man kan finna det tyska moderföretagets koncernredovisning.

Malmborgs intresse för MM torde handla om vad deras aggressiva intrång på den svenska marknaden för elektronikvaror kostat. När han konstaterat att det inte finns någon samlad redovisning för den svenska verksamheten utgår han ifrån att det beror på att ett fel begåtts. Han kontaktar därför en av Sveriges grand old men inom redovisning, nämligen Ulf Gometz. Enligt Malmborg säger Gometz att ”MMs årsredovisning utnyttjar alla tänkbara formaliteter genom att vinglande balansera på alla gränslinjer. Revisorn borde i första hand ha krävt att årsredovisningen inte döljer några fakta och i andra hand klart och tydligt berättat att företaget inte redovisat allt.”

Som framgår av namnet är MMs svenska moderbolag ett holdingbolag i vilket redovisas aktieinnehaven i de enskilda varuhusen/dotterbolagen. Dessutom redovisas i bolaget de fordringar på dotterbolagen som erfordrats för att finansiera underskotten under uppbyggnadsskedet. Dessa fordringar motsvaras av lika stora skulder till det tyska moderföretaget. Beloppen är väsentliga, över 1,2 miljarder. Både fordringarna och skulderna täcks av kapitaltäckningsgarantier. Om något av varuhusen inte skulle kunna betala sina skulder är det alltså det tyska moderföretaget som drabbas.

MM sägs ha vinglande balanserat på gränslinjer. Att varje varuhus är organiserat som ett eget aktiebolag borde dock inte vara kontroversiellt. Förmodligen gäller samma sak andra butikskedjor. Att sen ägandet av dessa dotterbolag och finansieringen samlats i ett holdingbolag i stället för direkt av det tyska moderföretaget framstår också närmast som en självklarhet. Det som kritiken egentligen avser torde vara avsaknaden av en koncernredovisning för den svenska underkoncernen. Det framgår av en uppföljande artikel publicerad 15 juni. Där upprepas påståendet att MM utnyttjar ett kryphål i lagen med följande tillägg: ”Den officiella förklaringen till att man valt detta upplägg är att det besparar företagsledningen onödig administration. Den inofficiella förklaringen är att upplägget döljer att MM i Sverige blöder pengar och är på väg att förlora priskriget mot framför allt huvudkonkurrenten El-Giganten.” Påståendet vittnar om ett hjärnsläpp eftersom Malmborg tidigare noterat att undantaget från kravet på koncernredovisning finns inskrivet i lagen.

I den första artikeln kritiseras också KPMG. I artikeln från 15 juni uppfattar tydligen Veckans Affärer att kritiken får stöd av Revisorsnämnden. Där står att ”Nu inleder Revisorsnämnden en granskning av KPMGs agerande i fallet MM. Detta efter att Veckans Affärer avslöjat att revisorsjätten godkänt årsredovisningen – trots att den inte ger en rättvisande bild av verkligheten.” Vad nämnden kan komma fram till vet vi inte. Jag utgår dock från att det handlar om en rutinundersökning med anledning av skriverierna. Jag kan inte se att KPMG gjort något fel när de godkänt MMs redovisning. Visserligen sägs i den första artikeln att ”Revisorn borde i första hand krävt att årsredovisningen inte döljer några fakta och i andra hand klart och tydligt berättat att företaget inte redovisat allt.” Vad som antagligen åsyftas är storleken på förlusterna i Sverige som i artikeln anges till ”sanslösa” 1,25 miljarder. Det som gör att kritiken framstår som överdriven är att siffran baseras på information i årsredovisningen! Uppgiften skulle också ha kunnat återfinnas i den tyska rörelsegrensrapporteringen. Där särredovisas dock inte Sverige utan Sverige ingår i ett segment som omfattar Västeuropa. Som svensk kan man möjligen beklaga detta men det strider inte mot vad som föreskrivs i IFRS.

Kravet att inte dölja fakta borde även gälla journalister. Ett faktum som Malmborg förtigit är att han kontaktat två av mina vänner som jag själv ofta rådfrågar när jag stöter på problem. Ingen av dem har granskat artiklarna i detalj. Baserat på vad Malmborg framfört har de dock svarat att de inte delar hans åsikter.

Rolf Rundfelt är professor i redovisning vid Linköpings universitet.

Rolf Rundfelt skriver i vartannat nummer av Balans.

rolf.rundfelt@telia.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%