Balans nr 8-9 2012

Inblick: Tillsammans kan vi skapa ett bättre Europa

Ledorden för det nuvarande cypriotiska ordförandeskapet i EU är ”för ett bättre Europa”. I dessa tuffa tider kan det tyckas som stora ord, men Cypern har en plan.

Och det kan behövas. Grekland balanserar på gränsen till konkurs och Italien, Spanien med flera länder har stora ekonomiska problem. Eurosamarbetet gungar betänkligt och många efterfrågar tydligare riktlinjer och en stärkt kontroll av ländernas ekonomier. Den så kallade finanspakten är ett steg framåt, men den löser inte dagens akuta problem.

Vid sommarens toppmöte presenterades en färdplan med fyra nya samarbetsområden för att få den monetära unionen att fungera. Det talas om en bankunion, en fiskal- och ekonomisk-politisk union samt en demokratisk union. EU-länderna skulle då bli betydligt mer sammanväxta, vilket kan ses som ett steg mot ett Europas förenta stater. Frågan ska diskuteras vid toppmötet i december.

Det är första gången Cypern är ordförandeland och listan med vad man vill uträtta är lång. Arbetet i ministerrådet är uppdelat enligt fyra fokusområden:

  1. Ett mer effektivt och hållbart Europa (fokuserar bland annat på EUs fleråriga budgetram, sammanhållnings-­, energi-­, jordbruks- och fiskepolitiken).
  2. Ett Europa med en mer välfungerande och tillväxtbaserad ekonomi, (förbättrade ramverk för ekonomisk styrning, genomförandet av EU2020-strategin, tillväxt- och stabilitetspakten).
  3. Ett Europa som är mer relevant för sina medborgare med solidaritet och social sammanhållning (livskvalité, hälsa, social sammanhållning och rättvisa).
  4. EUs utrikespolitik (särskilt fokus på grannländerna i söder).

Under 2012 firar den inre marknaden 20 år, vilket är något som cyprioterna tagit fasta på. President Dimitris Christofias beklagar att det fortfarande återstår många onödiga hinder inom vissa ekonomiska områden. Inom ramen för inremarknadsakten kommer det cypriotiska ordförandeskapet att fokusera på:

  1. Erkännande av yrkeskvalifikationer.
  2. Gemensam förvaltning av immaterialrättigheter.
  3. Alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och tvistlösning online vid konsumenttvister.
  4. Redovisningsstandarder.
  5. Lagstiftningspaket om offentlig upphandling.
  6. Riktlinjer för transeuropeiska energi-­, transport- och telekommunikationsnät.
  7. Beskattning av energiprodukter.
  8. Utstationering av arbetstagare.

”Ordförandeskapet kommer också att påbörja arbetet med Inremarknadsakt II som kommissionen förväntas anta efter sommaren för att vidareutveckla de insatser som syftar till att fullt ut utnyttja den inre marknadens sysselsättnings- och tillväxtpotential”, förklarar presidenten.

Det cypriotiska ordförandeskapet har även sagt att det ska prioritera EUs så kallade revisionspaket. Det blir förstås mycket intressant att följa. Förhandlingarna i ministerrådet fortsätter under hösten. Medlemsländerna går igenom varje paragraf i den förordning och det direktiv som EU-kommissionen lagt fram. Mötesfrekvensen ska öka under hösten, så att det mycket omfattande och tidskrävande arbetet kan slutföras så snart som möjligt. Samtidigt diskuteras förslaget i Europaparlamentet. Många sägs vara kritiska och utskotten kommer att offentliggöra sina synpunkter i början av hösten.

Vi kan vänta oss fler politiska utspel under det cypriotiska ordförandeskapet, både från enskilda länder och från EU. En stor utmaning är att få med EUs medborgare på tåget. Förtroendet för EU-projektet har minskat de senaste åren. Eurobarometern visar att andelen medborgare som har förtroende för EU är nere i 31 procent. Samma undersökning visar att över 60 procent av invånarna i Sverige, Tyskland och Finland ser positivt på sitt lands ekonomiska läge. I Grekland, Spanien, Portugal och Irland är andelen lägre än 4 procent. Den ekonomiska situationen påverkar enskilda EU-invånare på olika sätt, men vi är alla beroende av varandra, så grundtanken måste ändå vara att vi tillsammans arbetar ”för ett bättre Europa”.

Ewa Fallenius är ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR.

Ewa Fallenius skriver i varje nummer av Balans.

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%