Balans nr 8-9 2012

Fördjupning: Påverkas företags beslut av redovisningsregler?

Det finns tydliga samband mellan IFRS 2 och utformningen av börsbolagens incitamentsprogram. Det framgår av magisteruppsatsen Förekomsten av aktierelaterade instrument – En studie av hur svenska börsbolag utformat sina incitamentsprogram före och efter införandet av IFRS 2. För uppsatsen har författarna Fredric Hammar och Andreas Skogh belönats med Svenska Revisionsakademins uppsatsstipendium till Jan-Erik Gröjers minne.

IFRS – International Financial Reporting Standards

IASB – International Accounting Standards Board

I redovisningskretsar diskuterades tidigare huruvida aktierelaterade ersättningar till anställda skulle ses som en kostnad för bolaget eller inte. När IFRS 2 slutligen infördes 2005 innebar det förändringar för hur börsbolagen redovisade effekterna av aktierelaterade incitamentsprogram. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och innebär kostnadsföring när egetkapitalinstrument används som betalningsmedel, exempelvis som ersättning för det arbete som anställda bidrar med. Tidigare hade optionsprogram endast vid undantagsfall medfört kostnader, men med införandet av IFRS 2 kom detta att ändras. Effekten av att de aktierelaterade incitamentsprogrammen minskade börsbolagens resultat beräknades i artikeln Kostnadsföring av optionsprogram: vad kan de resultatmässiga konsekvenserna bli? (Balans nr 1/2004). Minskningen av vinst uppgick enligt artikeln till 1,5%. I en liknande studie [1] i USA beräknades i stället vinstminskningen till 18% för amerikanska IT-bolag jämfört med 4,2% för amerikanska bolag i genomsnitt. Studien visade att kostnadsföring av aktierelaterade ersättningar kunde ha en mycket stor effekt på resultatet i vissa bolag. Vi ställde oss frågan: kan detta även tänkas påverka de svenska börsbolagen?

Kan kostnadsföring påverka beslutsfattande?

Information om incitamentsprogram hade även tidigare funnits i bolagens årsredovisningar men då i upplysningarna i stället för i resultaträkningen. Om bolagens intressenter redan tidigare känt till programmen, borde ett byte av informationens plats inte innebära någon förändring av intressenternas bedömning av bolaget. Å andra sidan visade studier [3] i USA och Holland att de nya redovisningsreglerna resulterat i färre tilldelade optioner till anställda i börsbolag i genomsnitt. Resultatet från svenska studier visade i stället att svenska börsbolag inte påverkats av införandet av IFRS 2. Men kunde det verkligen vara så att införandet av IFRS 2 inte hade någon påverkan på utformningen av incitamentsprogram i svenska börsbolag?

För att besvara frågeställningen valde vi att granska årsredovisningar för 53 svenska börsbolag under en period av tio år, mellan 1999 och 2008. Att vi bestämde oss för att undersöka just åren 1999 till 2008 berodde på att tidsperioden där IFRS 2 föreslogs, presenterades och trädde i kraft varade från 2002 till 2005. Genom att undersöka denna period samt tre år före och efter införandeprocessen av IFRS 2 kunde vi få underlag nog för att dra slutsatser om trender i incitamentsprogram under perioden. Den information som vi samlade in rörde vilka typer av instrument som användes i börsbolagens incitamentsprogram samt tilldelning av antalet instrument per bolag och år. De typer av instrument som noterades var personaloptioner, köpoptioner, teckningsoptioner, syntetiska optioner, aktier och konvertibler. Det visade sig att 42 bolag av 53 hade använt sig av någon typ av aktierelaterad ersättning under undersökningsperioden. För att kunna sortera ut den effekt som IFRS 2 hade på utformningen av incitamentsprogram valde vi också att samla in företagsspecifika data där vi beräknade vilken effekt dessa hade på tilldelning av aktierelaterade instrument genom statistiska analyser. De företagsspecifika faktorer som valdes ut var företagsstorlek, företagsutveckling, risk och skuldsättning. Som avgränsning valde vi att bortse från eventuella skattekonsekvenser och införandet av Svensk kod för bolagsstyrning i syfte att nå en hanterbar storlek på undersökningsområdet.

Förändringar i incitamentsprogrammens struktur

Resultatet från vår undersökning visar tydligt att utformningen av de svenska börsbolagens incitamentsprogram förändrades under perioden. Konvertibelprogrammen förändrades inte alls under perioden, i snitt ett bolag per år tilldelade konvertibler till anställda. Konvertibler var i jämförelse med optioner och aktier en typ av instrument som användes relativt sällan. Under perioden tilldelade mellan 11 och 23 bolag i populationen optioner årligen, medan antalet bolag med aktietilldelning var 0 till 14. Incitamentsprogram med dessa typer av instrument var också de som förändrades mest mellan 1999 och 2008. Störst förändring skedde mellan åren 2003 och 2005, då antalet tilldelade optioner i de undersökta bolagen minskade från 80 miljoner till 26 miljoner medan antalet tilldelade aktier ökade från 4 miljoner till 28 miljoner. Bland optionerna var det främst personaloptioner som minskade. Aktier användes som incitament för första gången 2002 och ökade sedan i popularitet hos de svenska börsbolagen under hela undersökningsperioden.

Aktieprogram ökar på optionsprogrammens bekostnad

Skiftet från optionsprogram till aktieprogram skedde främst mellan 2003 och 2005. Redan tidigare var trenden för optionsprogram negativ. Sedan accelererade trenden när aktier blev en allt vanligare komponent i de aktierelaterade incitamentsprogrammen. Efter 2005 utvecklades båda typerna likartat. Dock utvecklades båda typerna av instrument likartat efter denna period. Det tyder på att en eller flera händelser kan ha skett som rubbat den tidigare jämvikten i den grad instrumenten använts. Efter en klar förändring under åren 2003 och 2005 återgår de båda typerna av incitament till en ny jämvikt. Detta illustreras av diagrammet som visar utveckling för tilldelning av optioner och aktier. Vid statistiska analyser där hänsyn tagits till företagsspecifika faktorer var trenden fortfarande mycket tydlig. Men hur kommer det sig att så många bolag beslutar sig för att avveckla optionsprogram och samtidigt startar upp incitamentsprogram med aktier som instrument? För att studera samband med införandet av IFRS 2, inledde vi med att göra en tidsmässig jämförelse mellan införandeprocessen och den upptäckta förändringen.

IFRS 2 – en tidsmässig korrelation

IFRS 2 började tillämpas av de svenska börsbolagen 1 januari 2005. Dock torde dessa bolag varit väl medvetna om IFRS 2 och dess effekter redan i november 2002. Vid denna tidpunkt publicerades Exposure Draft 2 av IASB, som var ett förslag på det som skulle komma att bli IFRS 2. Det går då att tänka sig att svenska börsbolag redan under 2003 började förbereda sig för den nya regleringen av aktierelaterade ersättningar. Även om ett förslag av nya redovisningsregler inte är detsamma som ett införande av dem, fanns en hög sannolikhet för att så skulle kunna bli fallet. Trots att argument som tog fasta på den påverkan reglerna skulle få på bolagens incitamentsprogram framfördes mot IFRS 2, presenterades en färdig standard i februari 2004. Standarden innehöll då fortfarande de mest kontroversiella reglerna från ursprungsförslaget, kostnadsföringen av de aktierelaterade ersättningarna. Nu borde börsbolagen fått insikt i att nya redovisningsregler var på väg att införas. Rent tidsmässigt finns alltså en matchning mellan införandet av IFRS 2 och förändringen av de svenska börsbolagens incitamentsprogram. Däremot krävs det en logisk förklaring till varför de nya reglerna skulle få effekt på incitamentsprogrammen.

IFRS 2 – ett regelmässigt samband

När de införda redovisningsreglerna betraktas är det främst redovisning av personaloptioner som påverkats. Personaloptioner har också minskat mest som komponent i börsbolagens incitamentsprogram. För det här instrumentet finns en koppling mellan reglerna i IFRS 2 och användningen av instrumentet. Det styrker ett antagande om att IFRS 2 bidragit till att förändra utformningen av incitamentsprogram. Det andra instrumentet som vanligtvis ryms inom ramen för aktierelaterade ersättningar är aktier. Då incitamentsprogram som innehåller aktier även tidigare ansetts vara en kostnad för bolagen har det kostnadsmässigt inte skett någon stor förändring för instrumentet. I utformningen av incitamentsprogram har aktier ökat kraftigt som tillhörande komponent under perioden. Detta trots att det inte inträffat någon absolut förbättring kostnadsmässigt för aktierna. Aktieprogrammen kostnadsförs i och med IFRS 2, precis som de gjordes tidigare. Däremot har en relativ förbättring gentemot personaloptioner inträffat, då kostnad för ett personaloptionsprogram ökat medan aktieprogram ligger kvar på samma kostnadsnivå. Eftersom det vanligen är aktier eller personaloptioner som används när bolag vill tilldela sina anställda vederlagsfritt med ett aktierelaterat instrument kan bolag betrakta situationen som ett val mellan dessa två typer av instrument.

De övriga instrumenten som ingår i aktierelaterade incitamentsprogram men inte är en sorts ersättning till de anställda, bör inte ses som ett direkt komplement till personaloptioner och aktier. För att få instrumenten betalar de anställda ofta instrumentets värde vilket gör att det inte rör sig om en ersättning. Inte heller har dessa instrument samma tydliga trend som personaloptioner och aktier, även om övriga typer av optioner har en negativ trend under åren 2003 till 2005. Sedan planar trenden ut för de övriga optionstyperna.

Varför påverkar redovisningen ekonomiska beslut?

Vi har hittills konstaterat att det finns klara samband mellan IFRS 2 och utformningen av börsbolagens incitamentsprogram. Sambanden finns både tidsmässigt och i de regelförändringar som IFRS 2 innebar för redovisningen av aktierelaterade ersättningar. Däremot har vi inte kommit fram till vad som kan förklara företagens beteende. Mycket talar för att IFRS 2 haft en påverkan på börsbolagens beteende. Detta innebär att redovisningsstandarden haft ekonomiska konsekvenser, vilket definieras just som finansiella rapporters påverkan på beslutsfattande. Detta trots att ett personaloptionsprogram ger samma utspädningseffekt för bolagets ägare, oavsett om det redovisas i resultaträkningen eller inte. En förändring hade varit mer naturlig att förvänta sig om programmen inte redovisats alls tidigare.

Hur ett bolags intressenter reagerar på att vissa typer av incitamentsprogram redovisas annorlunda är dock inte avgörande för vilken typ av incitamentsprogram ett bolag väljer. Det är snarare hur beslutsfattare i bolag tror att intressenterna kommer att reagera. I en studie som genomfördes 2005 [4] var den främsta slutsatsen att ekonomichefer överlag ansåg att den redovisade vinsten var det klart viktigaste måttet på hur väl bolaget presterade. Om bolagets beslutsfattare tror att intressenter reagerar negativt på den resultatminskning som ett personaloptionsprogram kan innebära, bör de i stället använda andra typer av instrument som incitament. Även aktieprogram ger upphov till kostnader som minskar bolagens resultat. Att då dra slutsatsen att bolag undviker resultatmässiga kostnader går inte ihop med den ökning av aktieprogram som skett under och efter införandeprocessen av IFRS 2.

Relativa förbättringar för aktier som incitament

Vi kan i stället tänka oss att kostnadsföring av personaloptioner inte inneburit ett missgynnande av instrumentet. Snarare har en tidigare obalans mellan personaloptioner och aktier som komponent i incitamentsprogram rättats till, då båda typerna av instrument numera innebär kostnadsföring av det värde som överförs till anställda. Eftersom andelen personaloptioner minskade i incitamentsprogram medan aktier ökade, kan det vara så att aktier i grunden anses vara ett intressantare instrument att använda inom ramen för incitamentsprogram. Däremot kunde aktieprogram inte lanseras tidigare, då de bolag som velat det hade minskat sitt resultat i jämförelse med andra bolag som använde personaloptionsprogram. Situationen där de båda instrumenten likställdes kostnadsmässigt innebar en flykt från optioner till aktier. Rädslan för att minska resultatet kanske kan kopplas till en relativ minskning snarare än en absolut minskning. Att bolagets företrädare anser att intressenterna reagerar negativt om bolaget redovisar ett lägre resultat jämfört med övriga bolag. Om däremot samtliga bolags resultat minskar med exempelvis fem procent har inte bolagets prestation varit sämre än någon annans. Det kan dessutom vara lättare för bolagets representanter att hävda att minskningen beror på redovisningsregler om samtliga bolag drabbas. När vederlagsfria ersättningar nu kostnadsförs oavsett vilken typ av instrument som avses, kan bolag välja att införa aktieprogram utan rädsla för att redovisa ett sämre resultat jämfört med bolag som väljer personaloptioner.

Fredric Hammar och Andreas Skogh arbetar i dag på PwC. Uppsatsen Förekomsten av aktierelaterade instrument – En studie av hur svenska börsbolag utformat sina incitamentsprogram före och efter införandet av IFRS 2 lades fram vid Linköpings universitet i juni 2011.

  • [1]

    Guarino, D &Silverblatt, H, 2005. Impact of option expensing on the S &P 500 earnings. [Internet] Tillgänglig vid: http://www.iasplus.com/resource/0511s&poptions.pdf. [Hämtad 23 februari 2011]

  • [2]

    Feng, Y &Tian, Y.S, 2009. Option expensing and managerial equity incentives. Financial markets, institution &Instruments, 18 (3), pp.195–241 ; Kraakman, L, 2010. Is there a link between the implementation of the fair value accounting approach for ESOs and their use?: Economic consequences of IFRS 2 in the Netherlands. M. Sc. Rotterdam: Erasmus School of Economics.

  • [3]

    Abeditary, M &Pamukci, S, 2008. IFRS 2: Effekten på optionsprogram i svenska företag. M. Sc. Jönköpings Universitet.

  • [4]

    Graham, J, Harvey, C &Rajgopal, S, 2005. The economic implications of corporate financial reporting. Journal of accounting and economics, 40 (1), pp.3–73.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%