Balans nr 10 2012

Noteringar: De flesta svenska företagen kan välja K2

Valet mellan redovisningsregelverken K2 och K3 är viktigt. Inte minst eftersom det kan vara svårt att byta. Bokföringsnämnden (BFN), varnar företagen för att måla in sig i ett hörn.

Den stora massan svenska företag klarar sig med redovisningsregelverket K2 och kommer inte att märka någon skillnad på årsredovisningen. Det slår Bokföringsnämndens kanslichef Gunvor Pautsch fast, med en passning till dem som tycker att K2 är för enkelt.

– Jag förstår inte den kritiken, den verkar bygga på missuppfattningar, säger hon.

En vanlig missuppfattning gäller förenklingsregeln för avskrivningar.

– Många säger att de inte kan använda K2 för att de då måste skriva av alla maskiner på fem år. Så är det inte. K2 säger att avskrivningen ska göras på beräknad nyttjandeperiod. Femårsalternativet är en möjlighet men inte ett krav, säger Gunvor Pautsch.

Hon beskriver K2 som en anpassning till företagens praktiska verklighet, som i hög grad styrs av skatteregler. Hon betonar vidare att valet mellan K2 och K3 ytterst är företagarens eget.

– Jag hör ibland konsulter säga att deras företag inte ska välja det ena eller det andra. Hur vet du det, har jag då lust att fråga. Det är inte konsulten som ska välja utan företaget. Men företagaren måste få reda på alternativen och där kommer yrkesprofessionen in.

Under hösten kommer BFN att komma med ett förslag om hur företag ska kunna byta från ett K-regelverk till ett annat. Detta är ännu inte klart, men en remiss väntas i slutet av oktober.

– Då kanske valet ställs på sin spets. Om det visar sig att det blir svårt att byta till en enklare regel gäller det att inte måla in sig i ett hörn, säger Gunvor Pautsch.

Den försiktige skulle i så fall börja i K2 och sedan ”byta upp sig” om behovet uppstår. Men Gunvor Pautsch betonar att det ännu inte finns någon regel för hur dessa byten kan komma att ske, så det är för tidigt att dra några slutsatser.

Hennes råd till företagen är att titta på vilken typ av företag de är, vilken information de behöver och vem som är mottagare av den informationen. Om det bara är Skatteverket och eventuellt banken som är intressenter, räcker förmodligen K2. Har man en bred ägarkrets ställer det större krav på årsredovisningen och då är det K3 som gäller.

Rådet till företagens rådgivare, revisorn eller redovisningskonsulten, är att sätta sig in i regelverken.

– Jag uppmanar alla att läsa in sig på inte bara K3 som är nytt, utan även i K2 så att vi blir av med de förutfattade meningarna, säger Gunvor Pautsch.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%