Balans nr 10 2012

Noteringar: Ny uppförandekod ska vägleda företagen

Näringslivet och den offentliga sektorn har fått en uppförandekod mot mutor. Koden kompletterar den lagstiftning som infördes 1 juli i år.

– Nu är det viktigt att några tunga aktörer ställer sig bakom koden för att den ska få gehör, säger Martin Krüger, chef för KPMG Forensic.

Institutet mot mutor (IMM) har tillsammans med näringslivet tagit fram en uppförandekod som ska vägleda företag om hur förmåner får användas för att främja företagens verksamhet. Koden skulle ha varit klar samtidigt som den nya mutbrottslagstiftningen infördes men fastställdes först i september av IMM.

– För näringslivet och offentlig sektor är det viktigt att tydligt ta ansvar och inta en proaktiv hållning i arbetet mot mutor. Den nya uppförandekoden blir av stor betydelse för företag som behöver veta vad man får göra utan att riskera att fällas för mutbrott, säger professor Claes Sandgren, IMMs ordförande.

Experterna inom revisions- och rådgivningsbranschen som arbetar med frågan ser koden som ett bra komplement till lagstiftningen. Martin Krüger konstaterar dock att det återstår att se om näringslivet väljer att anamma den.

– Det är bra att den innehåller ett avsnitt kring vad en policy med åtgärder mot otillbörlig påverkan kan innehålla. Jag hade dock önskat att man tagit bort ord som ”bör” då detta skapar ett stort tolkningsutrymme, säger han.

Martin Krüger säger också att koden innehåller skrivningar som gör att näringslivet framöver borde se över sina evenemang och vilka de riktar sig till för att kunna följa koden.

Erik Skoglund, ansvarig för Fraud Investigation and Dispute Services på Ernst & Young, tror att revisorer fortfarande kommer att få frågor om vad som är tillåtet.

– Visserligen innehåller koden flera exempel, men inga beloppsgränser och därmed kan viss osäkerhet fortfarande kvarstå, säger han.

Koden förespråkar öppenhet vid givande och mottagande av förmåner.

– Jag tycker att det är ett mycket bra rättesnöre. Om en anställd känner att han eller hon inte kan prata med sin chef om lämnade eller mottagna förmåner, då finns det en stor risk att de är otillbörliga, säger Erik Skoglund.

Charlotta Danielsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%