Balans nr 10 2012

Noteringar: ”Man får en jämnare och säkrare nivå”

Apta ska vara ett stöd vid revisionen, men ska inte minska det faktum att revisorn själv ska göra professionella bedömningar.

– En revision, även om den kan standardiseras långt, får inte standardiseras helt utan det krävs att man som revisor tänker igenom vad som är speciellt för företaget och att man tänker på var risken finns samt hur man tacklar den, säger Olle Herolf, som för FARs räkning bland annat har översatt ISA samt varit med i arbetet att ta fram Apta.

Olle Herolf framhåller att en av fördelarna i Sverige är att vi genom SIE-filerna har ett standardiserat sätt att ta fram redovisningsinformation ur systemen i gemensamt format.

– Det gör att man kan använda analys som ett kraftfullt revisionsverktyg på ett enklare sätt än i många andra länder, och det har programvaruföretagen tagit fasta på i sina analysverktyg, säger han.

Målet är att standardisera och effektivisera revisionen i så stor utsträckning som möjligt, men ändå ta hänsyn till det som är speciellt i det enskilda företaget och där kommer Apta-metodiken in i bilden. Metodiken är basen i programvaruföretagens revisionsdokumentationsprogram, och revision med hjälp av Apta utförs med stöd av en tydlig arbetsgång/beskrivning – nytt uppdrag, planering, revision och revisionsrådgivning. Apta innebär också att revisionsföretaget har en dokumenterad revisionsstrategi.

Ett revisionsprogram som är byggt på Apta-metodik startar man genom att skriva in en SNI-kod, som är en branschkod, för företaget. På så sätt får man upp en mall för branschen, effektiviserar arbetet och kan fokusera på rätt saker.

Genom Apta minskas kvalitetsbrister i revisionen.

– Man får en jämnare och säkrare nivå och lever upp till kraven som ställs i ISA, konstaterar Olle Herolf.

Charlotta Danielsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%