Balans nr 10 2012

Statens årsredovisning – en doldisprodukt full av scoop

För journalister borde det vara en guldgruva, men statens årsredovisning får inte den uppmärksamhet den förtjänar. Det menar riksrevisor Claes Norgren.

Statens årsredovisning lever ett undanskymt liv i skuggan av budgeten. I det privata näringslivet är det tvärtom: ingen bryr sig om ett företags budget men alla väntar på årsredovisningen.

– Den politiska debatten är inriktad på framtiden, men det är minst lika intressant att fråga sig hur det gick, säger riksrevisor Claes Norgren.

Han kallar statens årsredovisning för en doldisprodukt.

– Den är full av intressant information, men produkten är inte precis redigerad på ett sätt som väcker kvällstidningarnas intresse, säger han.

Claes Norgren menar att redovisning handlar om kommunikation och han är inte främmande för en populariserad version av statens årsredovisning.

– Ur demokratisynpunkt finns det goda skäl att lyfta fram den här typen av information, men det skulle kräva en insats och ett utvecklat språkbruk.

Ingvar Mattson, kanslichef på finansutskottet, är en av få svenskar som läser statens redovisning från pärm till pärm. Han konstaterar att den förbättras för varje år, men att den fortfarande inte är någon ”kioskvältare”.

Vore det önskvärt att popularisera statens årsredovisning?

– Man ska inte göra sig någon illusion om att de ska bli en kioskvältare, men man bör alltid sträva efter att göra årsredovisningen mer begriplig och lättillgänglig. Jag tror exempelvis att man kan jobba med språket. För Balans läsare är det inte ett problem, men för en bredare allmänhet är det ganska svårt, säger Ingvar Mattson.

Mycket av informationen i statens årsredovisning, som storleken på statsskulden och hur olika utgiftsområden vägs mot varandra, återfinns i andra sammanhang. Så behovet av en populariserad årsredovisning är inte så stort, enligt Ingvar Mattson.

Men du menar att journalister missar viktiga saker?

– Absolut, det ligger scoop i det här.

Rakel Lennartsson

Läs mer: I nummer 6–7/2012 skrev Pär Falkman en internationell lägesrapport om den finansiella rapporteringen i offentlig sektor.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%