Balans nr 11 2012

Noteringar: ”EUs regler bör kunna anpassas nationellt”

Obligatorisk byrårotation diskuteras just nu i både EU och USA. I princip strider förslaget mot den svenska modellen, menar FAR som dock kan tänka sig stramare regler för finansiella företag.

Byrårotation, det vill säga krav på företagen att byta revisionsbyrå med jämna intervall, ingår som en del i EU-kommissionens förslag till ny reglering av revisorsrollen och marknaden för revision. Efter EU-kommissionens förslag har även the Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) lanserat diskussionen i USA.

Med tanke på frågans genomslag förväntar sig bedömare att byrårotation ska gå hela vägen till lagstiftning och FAR arbetar nu för att den framtida regleringen ska göra så lite skada som möjligt, utifrån branschorganisationens uppfattning att den svenska modellen med självreglering är bäst för alla parter.

– Bedömningen är att politikerna ändå kommer att införa någon form av byrårotation. Eftersom kontinuitet är viktigt i revisionen säger vi att rotationen får ske tidigast efter 14 år och endast i finansiella företag, säger FARs generalsekreterare Dan Brännström.

FAR har även tagit fram statistik som visar att 56 procent av Sveriges drygt 400 börsföretag (publika bolag) redan i dag byter byrå inom 7 år, vilket tyder på att rotationen fungerar väl i Sverige, även utan lagstiftning.

I Storbritannien däremot visar statistiken att de största bolagen i genomsnitt haft samma revisor i 48 år.

– EU-kommissionens förslag om byrårotation bygger på en uppfattning om att revisorer sitter väldigt länge på samma stol, och så ser det ut i vissa länder, framför allt Storbritannien, men så ser det inte ut i Sverige, säger Johan Rippe, revisor och ordförande för FARs sektion för stora företag.

Med tanke på de stora variationerna mellan EUs medlemsländer tycker FAR att EU-kommissionen bör överge förslaget att reglera delar av revisionen genom direktverkande lagstiftning i form av en förordning.

– Vi anser att ny reglering till allra största delen bör ske genom ett direktiv snarare än en förordning. Då kan en förändrad revisorsroll lättare anpassas till olika länders bolagsrätt och praxis för bolagsstyrning. Förordningsformen bör endast övervägas för finansiella företag, säger Dan Brännström.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%