Balans nr 11 2012

5 Frågor

... till Peter Lundkvist, chef för corporate governance på Tredje AP-fonden, som tillsammans med andra institutionella investerare i EU är positiva till en skärpt reglering av revisionen.

1 ”Någonting är fel med revisionsprocessen” slog ni fast i en debattartikel i Financial Times i september, vad menar ni?

– I Sverige fungerar revisionsprocessen tillfredsställande, men tyvärr inte i stora delar av övriga Europa. Bristande oberoende är ett problem och det finns otaliga exempel på intressekonflikter. I samband med finanskrisen fick 114 europeiska banker antingen likviditetstillskott eller hjälp med att sanera sina balansräkningar. Ingen av dessa bankers revisioner visade på de svagheter som senare skulle medföra att många av dem inte finns kvar i dag.

2 Du talar om ett systemfel i dagens revision:

– Det finns tyvärr så många enskilda exempel på att informationsgivningen från revisorerna har brustit att det kan liknas vid ett systemfel. Revisorn arbetar på aktieägarnas uppdrag, men många gånger känns det som om vi investerare kommer i andra hand och att styrelse och ledning har alltför stort inflytande över revisionen.

3 Får aktieägare veta för lite?

– Ja, ur ett europeiskt perspektiv tycker jag definitivt att så är fallet. I Sverige har revisorerna en ganska framträdande roll på årsstämmorna, där de brukar berätta om vilka fokusområden de haft och hur de arbetat. Det är stor skillnad mot för bara ett par år sedan, men fler länder bör ta efter.

4 Ni förespråkar obligatorisk byrårotation, varför?

– Därför att bolagen inte byter revisor tillräckligt ofta helt enkelt. I Storbritannien lyckas revisionsfirmorna behålla en klient på FTSE100 i genomsnitt 48 år. Då är det enligt min mening svårt att vidhålla att man fortfarande är oberoende. Däremot har vi motsatt oss EUs förslag på 6-årig rotation och föreslagit 15 år som en övre gräns.

5 Hur skulle du vilja att revisorsollen utvecklades?

– Revisorn måste givetvis vara kunnig i redovisningsregler och skattelagstiftning, men finanskrisen visar tydligt att man även måste kunna testa och analysera tillgänglig information. Jag tror också att man skulle tjäna på att sträva mot en flergradig skala i slutbedömningen av revisionen. I dag ligger fokus på att bolagen ska ha en ren revision, men det finns ett signalvärde i att information som kanske inte alltid ter sig särskilt allvarlig syns även i en slutbedömning.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%