Innehåll

Balans nr 11 2012

Inblick: Bör alla hyresavtal kapitaliseras?

Nyligen hade de europeiska finansanalytikernas (EFFAS) arbetsgrupp för redovisningsfrågor ett möte där man bland annat diskuterade leasing. Det ovanliga var att flera representanter från IASB och från EFRAG hade bett att få närvara. Möjligen rör det sig om ett nytt försök att förstå vilken information som en av de viktigaste intressentgrupperna efterfrågar. Analytikerna är visserligen väl representerade i båda de forum som deltog. I styrelsen för IASB ingår sålunda tre personer som arbetat med analys, däribland Pat McConnell som under flera år varit en ledande talesperson för de amerikanska finansanalytikerna. IASB bjuder dessutom regelbundet in en grupp av analytiker för att lyssna till deras reaktioner på tankar och förslag som förts fram inom styrelsen.

BolagEget kapital, MkrHyresbetalningar, nominelltNominell hyra i procent av eget kapital
H&M44 10456 300128
Axfood3 3374 418136
KappAhl5192 577497
Clas Ohlson1 6571 51091
Bilia1 8132 984165
Atlas Copco28 7769293
NCC8 2861 47518
SAS12 4332 11917

En av frågorna på gruppens agenda gällde synen på leasing. IASB arbetar på ett utkast som väntas bli klart i början av 2013. För hyrestagaren bygger tankarna på att avtalen ska redovisas på ett av tre olika sätt. För korta avtal, preliminärt avtal som löper över högst tolv månader, föreslås en redovisning som överensstämmer med vad som gäller för operationella avtal i dag. Det innebär att hyrestagarens balansräkning inte påverkas och att hyran redovisas som en löpande driftskostnad. I avtal som löper under längre period än ett år blir det däremot en stor förändring genom att nuvärdet av framtida hyresbetalningar ska redovisas som skuld. Denna skuld matchas av en lika stor tillgång; en rätt till utnyttjande.

Den löpande redovisningen är beroende av vad hyresavtalet avser. Här spelar ”konsumtion” eller förbrukning en avgörande roll. I de flesta avtal som rör hyra av kontor eller affärslokal är avtalsperioden normalt kort i förhållande till lokalens ekonomiska livslängd. Det innebär att den hyra som fastställs egentligen utgörs av ränta och amortering på skulden. Av förenklingsskäl har IASB dock föreslagit att hyran ska redovisas på samma sätt som i dag.

För andra typer av avtal, exempelvis hyra av en maskin, betalar man också för att maskinen förslits. Därför ska hyran delas upp mellan ränta och avskrivning, det vill säga samma metod som i dag gäller för finansiella hyreskontrakt. Avskrivningen ska här i normalfallet vara linjär på samma sätt som för andra liknande tillgångar. Detta trots att många, både analytiker och företag, anser att detta krånglar till redovisningen i onödan.

Tidigare har många analytiker ifrågasatt behovet av en kapitalisering av alla hyresavtal, bland annat med motiveringen att information om framtida hyror finns i noterna. På mötet var reaktionen mer positiv. Det finns en acceptans för att eftersom information om framtida hyror är väsentlig så bör den också framgå direkt av balansräkningen.

Vid ett seminarium nyligen visade Peter Malmqvist en tabell (se ovan) av vilken framgår att effekterna i vissa fall kan bli väsentliga. H&M saknar i stort sett långfristiga skulder enligt balansräkningen. Beaktas hyresförpliktelserna blir skuldsättningsgraden emellertid nära 1. I andra handelsföretag blir effekten än mer dramatisk. Detta har fått bland andra Peter Malmqvist att bli mer positiv till en standard som kräver kapitalisering för att få en bättre bild av de finansiella riskerna.

Att de avgifter som en hyrestagare åtar sig att betala uppfyller definitionen av en skuld är inte kontroversiellt. Ett argument som diskuterades på mötet gäller dock om inte denna skuld borde falla utanför tillämpningsområdet i IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Punkt 1 anger att man inte ska redovisa en avsättning för ”kontrakt att verkställa längre fram”. Det vanligaste exemplet är när företag tecknar ett avtal om inköp av råvaror som kol eller legeringsmetaller med leverantörer. Innebörden är att den skuld som uppkommer i företaget kvittas mot rätten att erhålla en framtida leverans.

En kommentar som säkert kommer att framföras till IASB är att skillnaden mellan leveransavtal och hyresavtal är liten och att det därför borde vara tillåtet att också för hyresavtal kvitta skulden mot tillgången. Problemet är att IASB liksom ÅRL är väldigt restriktiv när det gäller kvittning. Kanske omarbetningen av föreställningsramen löser knuten. En annan möjlighet är att frågan om kvittning hanteras i den standard om ”Skulder” som väntas ersätta IAS 37 när den så småningom blir klar.

Ytterligare en fråga där många analytiker varit kritiska mot gällande standard gäller sale-leaseback avtal (SLB). Nyligen tog dock IASB beslutet att inte ändra reglerna i förhållande till vad som gäller i dag.

Rolf Rundfelt är professor i redovisning vid Linköpings universitet.

Rolf Rundfelt skriver i vartannat nummer av Balans.

rolf.rundfelt@telia.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%