Innehåll

Balans nr 11 2012

Inblick: Andra halvleken blir het

Många höjde nog på ögonbrynen när det blev känt att EU fått Nobels fredspris. Upprörda röster har ifrågasatt rimligheten i att låta EU få detta prestigefulla pris mitt i den ekonomiska krisen. Tidpunkten kan tyckas märklig, men vi ska inte glömma att EU i grunden är ett fredsprojekt.

EU har med tiden utvecklats till en stark aktör som engagerar sig i stort och smått. De senaste åren har revisorerna varit i fokus. För två år sedan presenterade EU-kommissionen grönboken om revision. Den visade att EU-kommissionen hade stora planer på att stöpa om revisorsrollen i Europa. En debatt om revisorns framtida roll välkomnades också av branschen. Det är nyttigt att fundera på vad som är bra och vad som är mindre bra för att stärka förtroendet för revisorsrollen. EU-kommissionen fick in närmare 700 remissvar och många var kritiska till flera av förslagen och påståendena i grönboken. Var det verkligen nödvändigt att reglera revisions- och rådgivningsbranschen i minsta detalj? Svaret kom i slutet av november förra året när EU-kommissionen presenterade det så kallade revisionspaketet. Det blev uppenbart att EU-kommissionen menade allvar med sin detaljstyrning och FARs generalsekreterare Dan Brännström kommenterade förslaget: ”Kommissionen föreslår en överdriven reglering som kostar mycket för företagen och som inte lyfter revisionens kvalitet en endaste millimeter.”

EUs revisionspaket består av två delar, en förordning och ett uppdaterat revisionsdirektiv. En förordning är direkt tillämplig i nationell lagstiftning. Sveriges riksdag gick därför i taket och ansåg att förordningen skulle strida mot subsidiaritetsprincipen (eller närhetsprincipen, det vill säga beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt). Riksdagen konstaterade att förslaget skulle leda till en detaljstyrning som minskar utrymmet för nationellt välfungerande särlösningar och självreglering inom näringslivet. För att det svenska ställningstagandet skulle ge effekt på EU-nivå krävdes att minst tio nationella parlament skulle fatta liknande beslut, men så blev det inte.

Förhandlingarna om nya revisionsregler har nu kommit in i andra halvlek och det börjar hetta till ordentligt. Företrädare för EUs regeringar träffas regelbundet i ministerrådet för att diskutera förslaget. Cypern, som nu är ordförandeland, anser att detta är en viktig fråga och har därför ökat mötesfrekvensen. Irland tar över ordförandeskapet 1 januari och hoppas kunna slutföra förhandlingarna under första halvåret 2013. Den svenska regeringen fortsätter att kritisera valet av förordning i dessa förhandlingar.

Parallellt med detta arbete pågår intensiva förhandlingar i Europaparlamentet. Utskottet för juridiska frågor (JURI) har huvudansvar för revisionspaketet och nyligen presenterade den ansvarige parlamentarikern, Sajjad Karim, sitt förslag. Karims förslag inger hopp då det är mer i linje med branschens syn på reglering av revision och rådgivning. Men europaparlamentarikerna representerar olika politiska partier och har mycket olika bakgrund och uppfattning. JURI ska nu inhämta åsikter från andra utskott (Ekonomi: ECON och Industri: ITRE) och därefter presentera utskottets officiella ståndpunkt. Att det inte kommer att bli enkelt kan illustreras med förslaget till byrårotation. Karim föreslår obligatorisk rotation på 25 år, ECON vill inte ha någon rotation alls och ITRE föreslår rotation vart fjortonde år. När de tillslut har fattat ett beslut ska deras hållning jämkas samman med uppfattningen i ministerrådet. Den är ännu okänd, men vi vet att den svenska regeringen förespråkar rotation endast för finansiella företag. Dessa uppfattningar ska till sist sammanfalla med EU-kommissionens syn på rotation som är 6 år (9 år vid delad revision).

Det kommer alltså inte att bli lätt. FAR är mycket aktiv i processen och för en kontinuerlig dialog med såväl Europaparlamentet och EU-kommissionen som med den svenska regeringen och företrädare för näringslivet. Vi förklarar hur revisionen bör utvecklas och pekar på konstruktiva lösningar. Den slutliga lagtexten är ju långt ifrån färdigskriven och därför fortsätter vårt intensiva arbete så att resultatet kan bli så bra som möjligt för branschen och alla intressenter. Låt oss hoppas på en fredlig lösning i EUs anda!

Ewa Fallenius är ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR.

Ewa Fallenius skriver i varje nummer av Balans.

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%