Innehåll

Balans nr 11 2012

Debatt: Se affärsmöjligheten i den gröna tillväxten

Revisions- och rådgivningsbranschen har en unik roll att spela i framväxten av en ny hållbar ekonomi. Men för detta krävs att branschen skaffar sig kompetens att möta den växande efterfrågan. Det skriver Pia Bäckman, revisor och hållbarhetsspecialist på Ernst & Young.

Företagens incitament att genomföra förändringar ur ett hållbarhetsperspektiv är kopplade till ekonomisk vinst. Det kan handla om såväl möjligheten till minskade kostnader som ökade intäkter, till följd av konsumenternas nya krav. Genom att tydliggöra sambandet mellan hållbara effektivitetslösningar och kostnadsbesparingar (lönsamhet) kan företag uppnå såväl samhälls- som företagsmässiga vinster. Revisorer och rådgivare har genom sitt förhållande till företagaren en unik möjlighet att bidra till att såväl enskilda företag som ekonomin i stort uppfyller de ökande kraven på långsiktigt hållbar tillväxt.

När revisionsplikten avskaffades för mindre bolag valde flera företag att fortsättningsvis inte ha någon revisor. Samtidigt kan vi konstatera att revisorns/rådgivarens roll är unik utifrån dess relation till företaget. Förändringar skapar möjligheter att utveckla tidigare outvecklade eller nya affärsområden. Genom att identifiera nya affärsmöjligheter kan vi möta våra kunders efterfrågan på rådgivning och konsulttjänster, vilket även kan komma att generera ökad efterfrågan på revision. Inom området för ickefinansiell information finns en stor marknadspotential – om vi förvaltar den rätt. För att kunna göra detta krävs en utbildningsinsats i branschen. Det är också en av de slutsatser som vi drog när projektgruppen för hållbar utveckling utvärderade det så kallade MER-projektet.

När finansiell och ickefinansiell information sammanlänkas skapas både en högre kunskapsnivå och revisionsbevis av högre kvalitet och tillförlitlighet. Utvecklingen ligger helt i linje med det globala initiativet om integrerad rapportering – Integrated Reporting (IR) – som syftar till att företag ska redovisa sin totala prestation (inte bara den finansiella) och påverkan på omvärlden.

Revisorns/rådgivarens roll förändras ständigt. Nu går vi alltså mot en bredare ansats när det gäller att analysera risker ur ett affärsmässigt perspektiv. I många företag innebär detta att miljö- och hållbarhetsfrågor blir en naturlig del av verksamheten. Trycket kommer även utifrån, exempelvis ställs krav på företagens miljö- och hållbarhetsstyrning för att få delta i upphandlingar.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att såväl företagen som det omgivande samhället står inför nya behov och krav, som företagens revisorer och rådgivare kan hjälpa till att uppfylla. Detta innebär en omfattande affärsmöjlighet för branschen – om vi kan möta den växande efterfrågan med rätt kompetens.

I dagsläget finns i FARs regi ingen utbildning inom området för hållbarhet riktad till revisorer/rådgivare. De som i dag arbetar med granskning av hållbarhetsredovisning eller hållbarhetsfrågor har ofta en relevant akademisk bakgrund inom området, men mer specifik specialutbildning saknas.

Den utbildning som har bedrivits av FAR har genomförts inom ramen för MER-tjänsten och under utbildningen till MER-revisor. Utbildningen har inneburit en genomgång av allmänna miljö- och hållbarhetsfrågor, exempel på sambanden mellan miljöpåverkan och kostnads-besparingar samt en diskussion kring revisorns/rådgivarens roll i energieffektiviseringsarbetet.

Men området för hållbarhet är brett, vilket innebär att det finns olika utbildningsbehov beroende på vad som ska analyseras, redovisas eller granskas. Generellt finns en stor efterfrågan på kompetens inom området, det vill säga personer med relevant utbildning och erfarenhet.

En hållbarhetsutbildning för revisorer och rådgivare skulle medföra en grundläggande insikt om vad hållbarhet och hållbar utveckling är samt vilka risker som kan kopplas till dessa. Sammantaget skulle en sådan bas ge en god ansats för hållbar affärsutveckling och fortsatt drift. Vi som har arbetat med MER-projektet menar att hållbarhet inte är avgränsad till MER-verktygen utan är en generell kompetens som alla revisorer/rådgivare bör ha som grund för att kunna göra en relevant riskanalys i uppdragen. Vid kartläggningen av användandet av MER-verktyget framkom att det finns ytterligare behov av grundutbildning för revisorn/rådgivaren inom miljö-­, klimat- och energikunskap. Målet måste vara att kunna tillämpa kunskapen i sin riskanalys av kundföretaget och att öka affärsförståelsen med avseende på hållbarhetsfrågor.

FARs arbetsgrupp för hållbar utveckling tycker också att förslaget om att utarbeta en redovisnings- och revisionsrekommendation för energi skulle vara ett viktigt tillskott i FARs samlingsvolym. En sådan rekommendation skulle ligga helt i linje med Sveriges nationella miljömål och globala åtaganden. Inom kort kommer även EU att anta ett nytt energidirektiv. Genom en rekommendation, rustar vi och ger stöd åt våra medlemmar inför den omställning som hela samhället står inför.

Ökad kunskap om sambandet mellan finansiella och ickefinansiella värden skapar långsiktig tillväxt för företagen, branschen och samhället.

Pia Bäckman är revisor och hållbarhetsspecialist på Ernst & Young.

Fakta

MER-projektet är ett initiativ där miljöengagerade revisorer och rådgivare samarbetat för att sprida kunskap kring energiintensiv verksamhet. De så kallade MER-verktygen har utvecklats sedan 2004 och är en modell för att analysera ett företags kostnader när det gäller godstransporter, tjänsteresor och energi. MER-projektet har nu utvärderats och gruppen föreslår att FAR utvecklar en bredare och mer övergripande utbildning i hållbarhet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%