Innehåll

Balans nr 11 2012

Debatt: Demokratisk förankring är viktig

En diskussion om hur granskningen enomförs och vilka resurser den behöver är mer angelägen än en teoretisk diskussion om oberoende. Det skriver företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i en replik.

Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument. Systemet med förtroendevalda revisorer är en lagstadgad revision, reglerad i kommunallagen. Revisionen ska enligt kommunallagen ske enligt god revisionssed. Den kanske tyngsta delen i uppdraget är att granska verksamhetens ändamålsenlighet.

Riksdagen har återkommande beslutat att det är så det ska fungera i Sverige och det tycker vi är bra.

Kravet på god revisionssed regleras formellt på samma sätt som för revisionen i aktiebolag och i staten. Normeringen växer fram i praxis. De förtroendevalda revisorerna ska anlita sakkunniga för att granskningen ska utföras på ett professionellt sätt, och så sker alltid. De sakkunniga hämtas oftast från revisionsföretagen. Men för den lokala demokratiska förankringen är det viktigt att revisionen är förankrad i och drivs av oberoende förtroendevalda revisorer, det ger dubbel styrka. Oberoendet är en grundpelare liksom en tydlig revisionsprocess. Vi har både en intern och extern ansvarsprövning – i fullmäktige respektive av medborgarna i allmänna val.

SKL har ett uppdrag att tillsammans med våra medlemmar utveckla och utmana den kommunala revisionen. Vi tar uppdraget på största allvar. Det finns behov av utveckling och förbättring och det finns brister som behöver synliggöras och bearbetas, exempelvis de ibland alltför små resurserna som Eva Lindström tar upp. För oss är målet tydligt – en granskning av att våra demokratiska institutioner gör sig förtjänta av medborgarnas tillit. Dit når vi genom att stärka de krafter som verkar för en god granskning. Till det behövs diskussioner om hur granskningen genomförs, vilka resurser den behöver förfoga över för att klara sitt uppdrag och hur resultatet ger effekt. Detta är mer angeläget än en teoretisk diskussion om oberoende.

Den kommunala revisionens styrka är sammanfattningsvis den lokala demokratiska förankringen med förtroendevalda revisorer i förening med professionella yrkesrevisorer.

Eva Lindström tar också upp den kommunala självstyrelsen. Den är fastlagd i regeringsformen. Självstyrelse handlar om frihet och ansvar. Självstyrelsens värden ligger i att medborgarna har nära till besluten och kan känna delaktighet och ta ansvar. Med självstyrelse får lokala förutsättningar råda. Närheten främjar överblick och helhetssyn och det egna ansvaret ger utrymme för utveckling och lärande. Den svenska kommunala självstyrelsen står som förebild för många nationer med en stark centralstyrning.

Den lagstiftning som reglerar kommuner och landsting ska självklart vara ändamålsenlig och anpassad till dagens och framtidens samhälle och utmaningar. Mycket har ändrats sedan kommunallagen fick sin nuvarande utformning och med stöd i ett kongressbeslut driver SKL också frågan om att det är hög tid att se över lagen. I ett sådant reformarbete synas och omprövas grundvalar, institutioner, ansvarsförhållanden, procedurer och förutsättningar. Ett sådant helhetsgrepp kan givetvis även få konsekvenser för revisionen och ansvarsprövningen.

Karin Tengdelius är utvecklingsledare för revisionsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting.

Lennart Hansson är chef för sektionen för demokrati och styrning på Sveriges Kommuner och Landsting.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%