Balans nr 12 2012

Noteringar: Svåra bytesregler gynnar K2-regelverket

FAR avstyrker Bokföringsnämndens (BFN) förslag till allmänt råd om byte mellan K-regelverk. Göran Arnell, redovisningsspecialist på KPMG och ordförande i FARs policygrupp för redovisning, anser att förslaget tvingar in många företag i K2.

– Enligt Bokföringsnämnden är det K3 som är huvudregelverket, men nu verkar det som om nämnden anser att det är K2 som är huvudregelverket och att så många bolag som möjligt borde välja K2, säger Göran Arnell.

Bakgrunden är BFNs förslag till allmänt råd om byte mellan K-regelverk. Enligt förslaget krävs det särskilda skäl för att ett företag ska få byta från ett ”högre” regelverk (K3) till ett ”lägre” (K2), vilket enligt Göran Arnell innebär att företagen styrs mot att välja K2 för säkerhets skull.

– De stränga bytesreglerna riskerar att styra in omotiverat många företag att välja K2, företag som om det inte var för de föreslagna bytesreglerna skulle välja K3, säger han.

Runt 97 procent av alla svenska företag ryms inom de gränsvärden som tillåter att man väljer förenklingsregelverket K2. Samtidigt är det K3 som är huvudregelverket. Enligt Göran Arnell skapar situationen viss förvirring kring vilket regelverk som egentligen ska vara det självklara valet.

– Det kan inte vara så att 97 procent av alla svenska företag ska använda ett regelverk som är avsett för de minsta företagen. Bland dessa 97 procent finns relativt stora bolag med intressenter som förtjänar att K3 tillämpas, säger Göran Arnell.

Göran Arnell förstår inte varför det ska vara svårt för företagen att byta regelverk; företagen har redan i dag möjlighet att byta mellan olika regelverk vilket inte förorsakat några problem. I sitt remissvar till BFN framhåller FAR särskilt att BFN inte tagit ställning till frågan huruvida ett byte av K-regelverk innebär ett byte av redovisningsprincip eller inte. I många fall kommer inte resultat och ställning att påverkas av ett byte mellan K3 och K2, utan endast omfattningen av de tilläggsupplysningar som lämnas i not.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%