Balans nr 12 2012

5 Frågor

... till Ingela Bel Habib, fil dr i psykologi med intresse för beteende, kultur och kommunikation. Hon har introducerat termen språkekonomi i svenska språket.

1 Vad är språkekonomi?

– Det är en tvärvetenskaplig disciplin som studerar den ekonomiska betydelsen av språk för individer, företag och nationer. Jag är inte ekonom, men ser ekonomi som ett slags beteendevetenskap och vill förstå språkets ekonomiska nytta.

2 Finns det mer eller mindre lönsamma språk?

– På individnivå innebär flerspråkighet en genomsnittlig lönepremie på 15 procent, men flerspråkighet kan ge upp till 50 procent mer i lön. Ju ovanligare språk desto större utslag i lönekuvertet, förutsatt att det finns en marknad. På företagsnivå innebär flerspråkig kompetens fler exportländer och högre exportomsättningsandel. Svenska små och medelstora företag (SMEs) har i genomsnitt 3,9 exportländer, jämfört med 7,8 i Frankrike och 10,7 i Tyskland. På nationsnivå finns en studie som visar att 10 procent av Schweiz BNP kan relateras till flerspråkigheten.

3 Satsar Sverige tillräckligt mycket på språk?

– Nej det gör vi inte. Antalet högskoleplatser har skurits ner trots att det finns ett högt söktryck, framför allt på asiatiska språk. Samtidigt anger 20 procent av svenska SMEs att de förlorar exportkontrakt på grund av bristande språkkunskaper.

Kinesiska är framtidens språk, men på grundskolenivå är det bara 13 barn i Sverige som studerar kinesiska, förmodligen som hemspråk.

4 Invandringen tillför språkkompetens i samhället, hur används den?

– Den används inte. Svenska SMEs har, som vi har sett i statistiken, få exportländer (3,9) och bara 27 procent har en flerspråkig exportstrategi, jämfört med 63 procent i Tyskland och 40 procent i Frankrike. Här finns en osynlig språkkompetens som inte nyttjas. Jag tror att det beror på att man är omedveten om dess ekonomiska värde. I Sverige är vi dessutom oerhört fixerade vid engelskan.

5 Hur kan svenska företag utnyttja språkpotentialen?

– De behöver förändra sin rekryteringsstrategi och betona språkkunskaper. Alla företag bör fundera över vilka länder de exporterar till i dag och vilka de skulle kunna exportera till i framtiden, och vilka språk de behöver för att lyckas bättre.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%