Innehåll

Balans nr 12 2012

Inblick: Sluta vela – dags att välja!

A lla talar om att det nu är dags att välja mellan K2 och K3. Och det är ett viktigt val. Bokföringsnämnden har kommit med ett utkast till allmänt råd om byte mellan K-regelverken. Utkastet är strängt skrivet, ett företag får alltid byta från K2 till K3 medan ett byte från K3 till K2 kräver särskilda skäl. Med andra ord, såsom utkastet är skrivet kan ett företag, uttryckt på ren svenska, inte vela mellan regelverken. Det är helt enkelt skarpt läge.

En annan aspekt på bytet mellan regelverken är att övergångsreglerna i K3 endast kan tillämpas en gång. Såsom reglerna i K3 är skrivna innebär ett återinträde i K3 att det är byte av redovisningsprincip och i och med detta är det full retroaktivitet som gäller. Sedan kan det naturligtvis diskuteras från när. De allmänna råden är så pass olika att detta är viktigt att tänka på.

På tal om övergångsregler så diskuteras dessa i vår bransch. En viss försiktighet avseende extensiv tolkning kan nog vara på sin plats. Jag lär nog återkomma i denna fråga. En fråga som är olöst, ur en praktisk synvinkel, är fördelningen av det redovisade värdet på komponenter vid övergången till K3. K3 har en komponentansats avseende de materiella tillgångar som har betydande komponenter vilka har väsentligt olika nyttjandeperioder. De olika komponenterna ska skrivas av var och en för sig över sin nyttjandeperiod. Och det är ska som gäller! Inte får, bör eller har ingen lust. Som exempel på denna typ av tillgång nämns byggnader. En vägledning är på gång från fastighetsägarnas branschorganisation, men den är uppenbarligen försenad. Vad jag har hört skulle denna ha kommit redan i september, och kanske har den kommit nu, efter denna tidnings pressläggning. Den är verkligen efterlängtad! Jag har under hösten träffat många fastighetsägare som har frågat efter den. Däremot väntas ingen vägledning avseende andra materiella tillgångar som ska delas upp på komponenter, utan detta måste företagen göra själva. En annan viktig fråga är; kommer programvaruföretagen att få fram anläggningsregister som klarar denna uppdelning på komponenter? Jag har inget svar, däremot en förhoppning om att så kommer att ske.

Finansiella instrument i K3 har också varit ute på remiss och beslut om dessa två kapitel kommer. Den K3 som finns ute i dag har två kapitel om finansiella instrument men de upphör att gälla sista december 2012. De två kapitel som har varit ute på remiss innebär att ett företag ska göra ett val av redovisningsprincip om företaget vill värdera sina finansiella instrument utifrån anskaffningsvärde eller till verkligt värde. Det innebär att ett företag som valt verkligt värde, även ska värdera de finansiella instrument som enligt årsredovisningslagen inte får värderas till verkligt värde, i enlighet med kapitlet om verkligt värde. Låter det invecklat? Ja, men när är inte finansiella instrument invecklat? Kapitlet innehåller dessutom regler om säkringsredovisning och krav på dokumentation av säkringsförhållandet.

Bokföringsnämnden kommer också ut med ett utkast till allmänt råd om vägledning om bokföring, med andra ord detta allmänna råd kommer att ersätta alla de andra gamla allmänna råden som finns i dag som rör bokföringslagsfrågor såsom löpande redovisning, verifikationer, gemensam verifikation, räkenskapsinformation och dess arkivering, behandlingshistorik och systemdokumentation bland annat. Att ta ett samlat grepp om allt som rör bokföringslagen är ett bra initiativ av Bokföringsnämnden. Det gör användningen betydligt enklare om du som användare kan finna allt i samma allmänna råd och sist men inte minst; det är dags att åter sätta sig in i vad bokföringslagen faktiskt föreskriver. Bokföringslagen har en tendens att sjunka undan i företagens och dess rådgivares medvetande. Ärligt talat är det inte den häftigaste lagen vi har i Sverige. Men en av de farligaste.

Kanske är det läge att spendera mellandagarna i en fåtölj framför brasan och läsa allt nytt från Bokföringsnämnden. Då menar jag inte bara K3 och det som är ute på remiss, för tyvärr verkar även K2 (som kom 2008) vara en nyhet för många.

God Jul och trevlig läsning!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.

caisa.drefeldt@kpmg.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%