Innehåll

Balans nr 12 2012

Inblick: Påverkar USA-valet EU?

Efter en lång valkampanj blev det till slut klart att Barack Obama sitter kvar som USAs president. Vad innebär det för USAs relation till EU och övriga världen? Hur hade världen sett ut med en ny president? Den sista frågan får vi inget svar på, men vi kan konstatera att den hade sett något annorlunda ut. Obamas seger var övertygande, men det kommer att bli fyra tuffa år. Med republikanernas övertag i kongressen kommer det att bli fortsatt svårt för Obama att få igenom lagförslag och nya reformer. Det krävs en samarbetsvilja över partigränserna. Redan före nyår måste demokraterna och republikanerna enas om budgeten. Om de inte lyckas stramas budgeten åt automatiskt, vilket leder till negativ tillväxt för USA. Det skulle förstås även leda till negativa konsekvenser i resten av världen.

Intresset för det amerikanska valet är alltid stort. Det är naturligt med tanke på landets politiska tyngd och betydelse för världsekonomin. Tänk om vi kunde få upp detta intresse för EUs val av ledare! Vi kunde få se valkampanjer inför valet av Europeiska rådets ordförande eller till EU-kommissionens ordförande – vem kommer ihåg hur Herman Van Rompuy och José Manuel Barroso blev valda till sina poster? Var det någon som kände sig delaktig? Tyckte någon att det spelade någon roll vem som blev vald? Denna USA-fascination kan också jämföras med det otroligt låga intresset för valet av ny ledare i Kina. Vad som händer i Kina har kanske ännu större påverkan på övriga världen, men få har inblick i deras interna politiska valprocess.

För fyra år sedan skrev jag att EUs ledare var positiva till Obama och att de såg fram emot starkare band mellan EU och USA. Blev det så? Nja, är det korta svaret. En av tv-debatterna med Obama och Romney före valet handlade om utrikespolitik. Under den en och en halv timma långa debatten nämndes inte orden Europa eller EU. Det betyder dock inte att denna världsdel anses oviktig, utan snarare att det finns andra länder eller områden som är mer ”kritiska” för USA såsom Iran och Syrien. Ingen av presidentkandidaterna nämnde heller Afrika eller Sydamerika. Obama har alltid varit mer populär i Europa än i USA. En studie som genomfördes tidigare i år visade att hela 92% av fransmännen är positiva till USAs president. Många positiva röster hördes också från världens ledare efter valet. Både Frankrikes president Francois Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som har fått en bra relation med Obama, gladdes åt hans seger. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, som är personlig vän med Romney, var inte lika förtjust.

Sedan ett år tillbaka diskuteras ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Redan i dag har dessa två aktörer världens största handels- och investeringsrelation där handeln omsatte 30 biljoner kronor förra året. En färsk studie från Kommerskollegium visar att Sveriges BNP skulle öka med 4,3% över tio år, eller 150 miljarder kronor, om handelshindren mellan EU och USA togs bort helt. Det skulle sätta rejäl fart på tillväxten, vilket är precis det som båda parter behöver i dessa kristider. Obama har tidigare förklarat att hans mål med ökad frihandel är att skapa fler amerikanska jobb. ”Om världens största ekonomi växer, är det bra för världen”, sa han. Näringslivet, med TransAtlantic Business Dialogue (TABD) och Businesseurope i spetsen, är redo för fortsatta frihandelsdiskussioner. Svenskt Näringsliv är representerat i TABD via Signhild Arnegård Hansen.

Oavsett vem som är amerikansk president så fortsätter EU att kämpa med att få ordning på sin ekonomi. Budgetförhandlingarna drar ut på tiden. EU-länderna kan inte komma överens om hur mycket pengar länderna ska bidra med och hur de ska fördela de gemensamma pengarna.

Relationen mellan USA och EU påverkas också av den amerikanska utrikesministerns mål och ambitioner. Hillary Clinton har meddelat att hon tänker avgå och frågan är vem som tar över efter henne. Det valet kommer också att påverka ländernas framtida samarbete.

Ewa Fallenius är ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR.

Ewa Fallenius skriver i varje nummer av Balans.

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%