Balans nr 12 2012

Debatt: K3 ställer tuffare krav på ideella föreningar

Det är bråttom att agera inför årsskiftet! Det skriver auktoriserade revisorerna Benny Wieweg och Fredrik Sjölander med anledning av att K3-regelverkets krav på effektredovisning i större ideella föreningar inte har fått så stor publicitet.

Bokföringsnämndens (BFN) nya årsredovisningsregelverk, ”K3”, innebär ökade krav på ideella föreningar att beskriva sin verksamhet och dess effekter. Detta är en tydlig skärpning mot vad som gäller i dag och ska för de flesta göras redan från och med räkenskapsåret 2014. Då jämförelser med föregående år måste ske innebär skärpningen att effekterna måste mätas på en godtagbar nivå redan för räkenskapsåret 2013. Det är med andra ord bråttom för de föreningar som inte redan ligger i startgroparna.

Ideella föreningar ska i likhet med aktiebolag följa årsredovisningslagen. Denna är emellertid i första hand skriven utifrån rörelsedrivande aktiebolags synvinkel, vilket gör att den i många stycken inte blir helt relevant för ideella föreningar. För att motverka detta har BFN i K3 lagt till ett extra kapitel som enbart gäller ideella föreningar och också ett extra kapitel för stiftelser. I dessa försöker man anpassa regelverket så att det specifika för ideella föreningar och stiftelser tillgodoses.

Den stora skillnaden mellan en ideell verksamhet och en rörelsedrivande sådan är syftet. En ideell verksamhet använder resurser i form av pengar och arbetskraft för att maximera syftet med den ideella verksamheten medan en rörelsedrivande verksamhet bedriver sin verksamhet för att långsiktigt maximera vinsten i pengar. Det vill säga att en ideell verksamhet förbrukar pengar medan en rörelseverksamhet genererar pengar. När årsredovisningslagen kräver att resultatet årligen ska redovisas i årsredovisningen är det klart att det är resultatet i pengar, det finansiella resultatet, som avses. Detta resultat är relevant för rörelsedrivande verksamheter, aktiebolag och andra, medan det för ideella verksamheter oftast är mindre intressant. I dessa verksamheter är det ju resultatet i form av hur väl verksamhetens syfte uppfylls som är det väsentliga. Några explicita krav att redovisa detta har hittills inte funnits i regelverket för årsredovisningar (förutom möjligen kravet att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild) så det är denna ”lucka” som BFN nu täpper till.

I årsredovisningens förvaltningsberättelse lämnas i de flesta fall en mängd information om vad den ideella föreningen gjort under året. Denna information har dock generellt sett karaktären av kvantitativa uppgifter om aktiviteter som genomförts. Vad som åstadkommits i form av kvalitativa uppgifter om resultat/effekter saknas i många fall helt eller delvis. Läsaren har svårt att få svar på frågor av typen: Vad har man gjort för skillnad? Vilken medlemsnytta har åstadkommits? Vilken långsiktig effekt har verksamheten haft för intressenterna? Likaså får läsaren heller inte något bra underlag i form av hur resursallokeringen gjorts för egen analys av effektiviteten i verksamhetens olika grenar eller projekt.

Större donatorer till hjälpverksamhet, till exempel Sida, har ofta krav på återrapportering i form av vilka effekter som uppnåtts medan mindre donatorer och medlemmar har fått nöja sig med vad föreningen externt rapporterat i årsredovisningen eller på annat sätt i form av annan information. Vi anser att information erhållen i årsredovisningen är bättre då den är reviderad och därmed mera tillförlitlig.

För ideella föreningar som redan i dag mäter effekter och prioriterar och styr efter detta bör det vara lättare att tillgodose de nya kraven i K3. De bör också teoretiskt ha lyckats bättre i sina verksamheter än de som haft andra styrmodeller. De senare kommer sannolikt få anledning att ompröva sina styrmodeller vid anpassningen till K3s krav.

Hur ska då en redovisning av uppnådda effekter se ut? K3 är ett principbaserat regelverk och det finns inga detaljerade regler för hur upplysningen ska se ut. Det är i stället upp till föreningarna själv att utforma upplysningen, i förekommande fall med hjälp av branschorganisationers mallar för årsredovisningen.

Vi har noterat att K3s krav på effektredovisning i större ideella föreningar fått liten publicitet. I många fall har man inte nått fram till de föreningar som redan om några månader måste bygga upp jämförelsematerial under år 2013 för att kunna tillmötesgå kraven på effektredovisning 2014. Eftersom vi under många år har intresserat oss för en på detta sätt förbättrad återrapportering till föreningarnas intressenter vill vi nu uppmärksamma denna förändring som vi ser som positiv.

Föreningarna har ju redan tidigare haft möjlighet att frivilligt ta in detta i sin förvaltningsberättelse, om inte annat så med hänvisning till kravet på rättvisande bild. Så alla borde inte behöva börja från noll. Det nya är att BFN nu tydliggör att det är mycket viktigt för ideella föreningar att årsredovisningen återspeglar de resultat och effekter som verksamheten åstadkommer. Det vill säga essensen i en årsredovisning inom ideell verksamhet.

Benny Wieweg är auktoriserad revisor och före detta branschansvarig för ideella sektorn på KPMG.

Fredrik Sjölander är auktoriserad revisor och branschansvarig för ideella sektorn på KPMG.

Fakta

Vad räknas som en större ideell förening? Gränserna är omsättning 80 MSEK, balansomslutning 40 MSEK och 50 anställda. Om två av dessa gränsvärden överskrids räknas föreningen som större. Som omsättning räknas i stort sett alla intäkter utom finansiella intäkter: det vill säga gåvor, bidrag och medlemsavgifter räknas in i omsättningssiffran. Exempel på ideella föreningar som med ledning av årsredovisningen för 2011 kommer att behöva redovisa enligt K3 är insamlingsorganisationer, fackförbund, idrottsföreningar, handikapporganisationer och intresseorganisationer.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%