Balans nr 12 2012

Debatt: Europa behöver bättre regler – inte fler regler

Revisionsbranschen måste återskapa en del av det förtroende som gått förlorat i finanskrisen. Strängare regler är att vänta, men jag kämpar för att hålla emot detaljregleringen, skriver EU-parlamentariker Olle Schmidt (FP).

Hade revisionen fungerat så väl som i Sverige hade inte EU-regleringen behövts. Det var vad företrädare för kommissionens revisionsenhet svarade på min fråga om varför det behövs en så detaljerad reglering av revision.

Risken är att den detaljreglering som nu föreslås blir en överreglering, som driver upp revisionskostnaderna – varken till gagn för näringslivet eller för revisorerna.

Mitt viktigaste ändringsförslag i Ekonomutskottets behandling av förslaget handlar om att ändra förordningen till ett direktiv. En förordning är direkt verkande i EU-länderna. Det innebär ett nationellt lagstiftningsförbud på det aktuella området och inget utrymme för nationell tolkning. Fördelen med förordning är att man får enhetliga regler överallt, nackdelen att man inte har samma flexibilitet för nationella lösningar.

Flera regeringar, däribland den svenska, delar min syn att EU bör reglera revisionen endast i ett direktiv.

En av de stora stridsfrågorna handlar om huruvida man ska tvinga företag att byta revisor med vissa intervall. Kommissionen föreslår obligatorisk byrårotation efter sex år. Man vill genom förslaget värna revisorernas oberoende och skapa en ökad konkurrens på marknaden.

Som ett alternativ eller komplement till obligatorisk rotation föreslår Ekonomutskottets föredragande Kay Swinburne obligatorisk upphandling av revisionstjänster vart sjunde år. Det skulle innebära att ett bolag tvingas att genomföra en upphandling av revision inom vissa tidsintervall, men utan krav på därefter byta byrå.

Jag är skeptisk även till det förslaget eftersom det leder till ökade kostnader för upphandling. Efter diskussioner med regeringen, FAR och Svensk Näringsliv har jag kommit fram till en kompromiss, som innebär obligatorisk byrårotation efter 14 år, men begränsat till finansiella institutioner – det är ju dessa som haft störst problem under finanskrisen!

Ett tänkbart alternativ är den linje som den liberala gruppen föreslår i rättsliga utskottet, det vill säga rotation efter 14 år och att en upphandling ska göras under denna period.

Var vi landar efter förhandlingar med kommissionen och medlemsländerna är svårt att säga. Men jag tror att det blir svårt att undvika byrårotation.

Vem som ska sköta tillsynen av revisorerna är en flitigt återkommande diskussion. Den liberala gruppen är anhängare av att ge den europeiska tillsynsmyndigheten ESMA dessa uppgifter.

Kritiken mot ESMA brukar vara att de har allt för begränsade resurser för att hantera alla sina uppgifter. I det aktuella fallet diskuteras även om ESMA har rätt kompetens. Kay Swinburne har i Ekonomiutskottet föreslagit EGAOB (en expertkommitté under kommissionen) i stället för ESMA. I mina kontakter med ESMA hävdar de emellertid att de har tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att hantera dessa nya uppgifter. Det övertygar mig om att ESMA klarar av sitt nya uppdrag.

Att återskapa en del av det förtroende som gått förlorat i finanskrisen är viktigt. Kvaliteten i revisionstjänsterna måste åter bli fokus för debatten. Konkurrensen mellan ”de fyra stora” måste bli större. Bättre självreglering är en del av detta, men nu svänger pendeln kraftigt åt regleringshållet. Fler och strängare regler är att vänta. Jag kämpar för att hålla emot detaljregleringen, men det känns ibland som att jag är en röst i öknen.

Olle Schmidt är europaparlamentariker (FP) och den liberala gruppens förhandlare i Ekonomiutskottet när det gäller EUs nya revisionspolitik.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%