Missuppfattningarna kring kontrollbalansräkningen är många. Och blir det fel kan styrelsens ledamöter drabbas av ett personligt betalningsansvar, exempelvis om företaget går i konkurs.

Skyddet för bolagets kapital är centralt i svensk aktiebolagsrätt. Det är därför aktiebolagslagen säger att en kontrollbalansräkning ska upprättas om bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Annars kan styrelsens ledamöter drabbas av ett personligt betalningsansvar.

– Många vet att något måste göras, men ibland gör man fel saker och då blir problemen bara värre, säger Fredrik Nydén, föreningsjurist på FAR.

Han betonar att problemet för företaget inte är att det har förlorat sina pengar, och därför är heller inte lösningen att återställa aktiekapitalet.

– En del tror att det räcker att återställa kapitalet och sedan köra på som vanligt. Det går kanske bra för företaget några år, men det som händer sedan om det går i konkurs är att styrelsens ledamöter ändå blir personligen betalningsansvariga eftersom det aldrig upprättades någon kontrollbalansräkning vid det tidigare tillfället, säger Fredrik Nydén.

En fråga som också ofta diskuteras och missuppfattas är hur länge styrelseledamöternas personliga betalningsansvar gäller.

– Det som krävs är att styrelsen kan visa att den har upptäckt kapitalbristen och agerat genom att upprätta en kontrollbalansräkning. Om detta sker i samband med att årsredovisningen tas fram behöver självfallet inte någon särskild kontrollbalansräkning upprättas, utan det räcker att klargöra i årsredovisningen att balansräkningen även utgör en kontrollbalansräkning, säger Fredrik Nydén.

Charlotta Danielsson

I Balans nr 1/2013 skriver Fredrik Nydén en fördjupningsartikel om kontrollbalansräkning.