Balans nr 1 2013

5 frågor

... Till Anna Dreber Almenberg som forskar om hur hormoner påverkar ekonomiskt beslutsfattande.

1 Varför är det viktigt att veta mer om hur ekonomiskt beslutsfattande går till?

– Genom att öka förståelsen för ekonomiskt beslutsfattande kan vi förbättra våra ekonomiska modeller. Det handlar om att ge en mer realistisk bild av hur människor fungerar, så att vi använder rätt verktyg när vi exempelvis försöker påverka beteenden.

2 Hur kom du på att du skulle studera hormonernas inverkan på ekonomiska beslut?

– Jag intresserade mig tidigt för individuella variationer i ekonomiska beteenden och fann att det fanns köns- och åldersskillnader. Nästa steg var att försöka förstå vad det beror på. Kulturella variabler verkar spela en viss roll för könsskillnader, kanske fanns det också biologiska? Det ledde mig in på hormoner.

3 Vad finns det för samband?

– Det finns studier som tyder på ett samband mellan testosteron och risktagande, men än så länge är de för få för att dra några säkra slutsatser, och det finns även studier som inte finner något samband. Vi behöver kanske tio år till för att få fram mer generella resultat, men vad vi vet är att hormoner inte bara är genetiskt betingade utan också socialt. Det är alltså inte bara hormoner som påverkar beteenden utan beteenden påverkar även hormoner. Till exempel har forskare sett att män som är pappalediga får lägre testosteronnivåer.

4 På vilket sätt kan vi använda kunskapen om hormoner?

– Än så länge inte alls. Men när vi vet mer om sambanden kommer vi att ha nytta av den både på individnivå och för de ekonomiska modeller som exempelvis ligger till grund för den ekonomiska politiken.

5 Har detta bäring på jämställdhetsdebatten?

– Eftersom vi inte har klara resultat har jag inte velat ge mig in i debatten. Men att hormoner är så socialt betingade är viktigt. Det kan också vara så att skillnaden i hormonnivåer inom en individ spelar större roll än skillnaden mellan individer. Genomsnittliga skillnader mellan män och kvinnor säger ganska lite om hur en enskild individ kommer att bete sig. Därför tror jag att vi ska prata mer om beteende och mindre om kön, när vi exempelvis funderar på hur vi ska sätta samman en styrelse.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%