Balans nr 1 2013

Profil i Balans: Regelmakaren med känsla för revisorer

Han är advokaten som slåss för revisorernas oberoende – mer än de önskar. Som statssekreterare hos justitieminister Beatrice Ask har Magnus Graner huvudansvaret för det regelverk som styr revisorerna i Sverige. Och i Bryssel gör han vad han kan för att försvara den svenska modellen.

Hösten 2006. Magnus Graners gamla kompis från ungdomsförbundstiden var nu inte bara partiledare utan Sveriges statsminister. Med Nya Moderaterna hade Fredrik Reinfeldt tagit den revansch som han förberett allt sedan ”katastrofvalet” 1994 då Fredrik Reinfeldt, Martin Lindvall och Magnus Graner sammanfattade sin kritik mot ”gammelmoderaterna” i boken Nostalgitrippen.

– Fredrik satt i riksdagsgruppen när boken kom ut – jag gjorde det inte – så han fick ta allt skäll. Det går historier om hur Carl Bildt skulle ha skällt ut honom, jag vet inte om allt det där är sant, säger Magnus Graner.

Nu är både han och gamla kompisen inne i värmen, kan man säga. Statssekreterarens rum på justitiedepartementet är ljust och rymligt. På väggarna hänger abstrakt konst i starka färger, som matchas av soffans kornblåa klädsel. Där finns också en ”idolbild” på en ung Beatrice Ask i uppklippt hår och vit jerseyklänning med stora svarta prickar.

– Beatrice Asks och min relation går tillbaka till ungefär samtidigt som Fredrik Reinfeldts och min, till slutet av 1980-talet när hon var förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet, medan jag var ordförande i Uppsala län.

Efter ungdomsförbundsåren ”försvann” Magnus Graner från rikspolitiken ett tag och satsade på juristkarriären. Den lilla advokatbyrån som han sökte sig till efter notarietjänstgöringen gick upp i en större byrå, Lindahl. Magnus Graner kom att specialisera sig på fastighetstransaktioner och blev så småningom delägare. Men han lämnade aldrig politiken helt, och samtalet från Beatrice Ask hösten 2006 kom knappast som en fullkomlig överraskning.

– Under hela den här perioden hade jag ju varit politiskt aktiv, suttit i kommunfullmäktige och haft alla möjliga uppdrag i partiorganisationen. Så det var ganska naturligt att jag tackade ja. Och blev glad.

Som statssekreterare är Magnus Graner ministerns högra hand. Han är chef över alla enhetschefer på justitiedepartementet och är i praktiken den som, tillsammans med sina tjänstemän, mejslar ut regeringens politik för redovisning och revision.

Med sin advokatbakgrund har han visst släktskap med dem han nu reglerar. Han uppskattas för sin vänlighet och även om revisorerna inte alltid får som de vill på hemmaplan är enigheten desto större när svenskarna åker till Bryssel för att påverka den europeiska lagstiftningsprocessen. Åtminstone när det kommer till det omfattande lagstiftningsprojektet på revisionsområdet, det som av branschfolk kallas för EUs revisionspaket.

– Ja, i den här frågan skulle jag säga att den svenska regeringen och det svenska näringslivet har närmast identiska intressen och ståndpunkter.

Hur kommer det sig?

– Därför att det är så mycket i de här förslagen som utmanar den rådande svenska ordningen, det svenska sättet att se på revisorer, det svenska sättet att organisera företag.

Den svenska regeringen har lanserat ett alternativ till EU-kommissionens distinktion mellan företag av allmänt intresse och andra företag. EU-kommissionen vill ha strängare regler för alla större företag, i praktiken börsbolag. Sverige vill begränsa det till finanssektorn.

Magnus Graner har aldrig dolt sin kritik mot EU-kommissionär Michel Barnier, som han menar ”överskattar möjligheten att reglera fram en öppnare och friare marknad”. I citatet från Balans nr 4/2012 hörs politikern Magnus Graner.

Han var i 13-årsåldern och familjen hade just flyttat tillbaka till Sverige, när debatten om löntagarfonderna rasade. Magnus Graner, som hade vuxit upp i Frankrike och Belgien, reagerade mot fackföreningsrörelsens och socialdemokratins angrepp på äganderätten. Borgerlighetens svar på löntagarfonderna artikulerades genom den så kallade Fjärde oktoberrörelsen.

– Jag blev politiskt aktiv i samband med Fjärde oktoberrörelsen och då gick jag med i Moderata ungdomsförbundet. Jag tror på privat äganderätt och det var ju kärnfrågan i Fjärde oktoberrörelsen.

Viljan att påverka samhällsutvecklingen är det som fortfarande driver honom. I dag har han dessutom möjligheten att göra det ”på riktigt”.

– Sedan hoppas man att man har rätt, det tror man ju, säger han och skyndar sig att tillägga:

– Partier ska vinna val så länge de förmår att lyssna till människor. Så länge partier lyssnar och tar till sig och förnyar sitt budskap förtjänar de att vinna val.

29 november fattade regeringen beslut om en länge emotsedd lagrådsremiss – den sista av tre som bygger på Bo Svenssons utredning om revision och revisorer från 2008. Statssekreterare Magnus Graner är den huvudsakliga hjärnan bakom förslaget, som nu granskas av lagrådet innan en proposition kan gå till riksdagen.

– Det är svåra frågor som bygger på avvägningar mellan olika intressen, så är det ju ofta i politiken. De frågor som tas upp här är helt enkelt de som det har tagit längst tid att fundera färdigt på, kommenterar Magnus Graner att beredningen har dragit ut på tiden.

Det handlar bland annat om byråjävet, även kallat bokföringsjävet, och revisorns skadeståndsansvar. I båda frågorna gjorde regeringen branschen besviken – efter mycket funderande fram och tillbaka landade Magnus Graner och hans kollegor i att status quo är det bästa alternativet. Med andra ord, 2008 föreslog Svensson att man skulle ta bort byråjävet; 2012 valde regeringen att behålla det.

– Enkelt uttryckt tycker regeringen att revisorer ska granska och det är viktigt att renodla den rollen. Det vore otänkbart att hamna i ett läge där revisorerna granskar sig själva, vilket skulle kunna bli effekten om revisorer både upprättade bokföring och redovisning och sedan granskade den.

Det är viktigt att revisorn står fri från den verksamhet som ska granskas och det kan man inte vara om man också har varit delaktig i att upprätta redovisningen, menar Magnus Graner. Han är medveten om att detta inte är ett strikt krav, om man ser till de internationella standarder som finns för revisorns oberoende, men invänder att ”bara för att någonting är tillåtet, är det inte nödvändigtvis lämpligt”.

– Vi är väl medvetna om de önskemål om förenklingar som finns, från näringslivet i stort men framför allt från revisionssidan. Mot det står föreställningen om att den som granskar ska stå fri från det som granskas. När vi har vägt detta under lång tid fram och tillbaka har vi kommit fram till att det är viktigare att upprätthålla självständigheten.

Även i ansvarsfrågan var det det principiella argumentet som till slut övertygade regeringen. Förutom att det är tekniskt sett komplicerat att fördela ett begränsat skadeståndsansvar på flera parter, är det framför allt ett sämre alternativ, enligt Magnus Graner.

– Det är önskvärt att man har ett fullt ansvar. Det finns naturligtvis argument emot det, ingen kan bära ett fullt ansvar för allting. Men utgångspunkten är att man är ansvarig för det arbete man gör, slår Magnus Graner fast och menar att de tekniska invändningarna är sekundära.

Kort sagt, i de mest kontroversiella frågorna väljer regeringen att inte göra någonting, utan behåller en ordning som betonar revisorns oberoende och ansvar. Magnus Graner håller med om att pendeln nog har svängt sedan Bo Svensson la fram sin utredning 2008.

– Ja det kan man nog säga, det finns ju flera EU-förslag som går i samma riktning men mycket mycket längre. Jag ska inte påstå att Sverige har hittat den för all framtid bästa balansen mellan olika intressen, däremot tycker jag att den balans vi har är rimlig. Den säkerställer oberoendet å ena sidan men går inte längre än att bolagen faktiskt kan bära kostnaden för det, säger han.

Reglerna om byråjäv innebär, enligt branschen, ökade kostnader för företagen, som tvingas göra två upphandlingar – av både redovisning och av revison – i stället för bara en. Men på det svarar regeringen att de minsta företagen ju kan välja bort revisorn.

– Då blir det ju så med vår linje att man väljer redovisningskonsulten i stället för en revisor som också gör redovisningsarbete. Jag har lite svårt att se att det skulle vara en gigantisk skillnad, säger Magnus Graner och tillägger:

– Men det är alldeles riktigt att för de allra minsta företagen så tycker vi att det riskerar att bli för dyrt att också tvingas ha en revisor.

Den slopade revisionsplikten för de minsta företagen har beskrivits som den hittills största förenklingsreformen för företagen, sedan regeringen lanserade sin förenklingsagenda (som dock har visat sig betydligt svårare att uppfylla än man först trodde). Än så länge är det för tidigt att säga någonting om reformens eventuella konsekvenser på samhällsekonomin, i form av exempelvis ökat skattefel. Däremot kunde Bolagsverket efter sommaren 2011 konstatera en ökning av felen i de årsredovisningar som upprättats utan revisor.

– Det förefaller inte som att skattefelet har ökat nämnvärt, men svårigheterna att fylla i en deklarationsblankett på ett korrekt sätt är en fråga som vi har uppmärksammat och där vi har tankar på hur man skulle kunna gå vidare och underlätta för företagen att upprätta och inge sin årsredovisning, säger Magnus Graner, väl medveten om att han annonserar en nyhet.

– Jag skulle gissa att vi är beredda att någon gång under våren 2013 säga någonting om vad det kan innebära.

En riktig cliffhanger, konstaterar Magnus Graner med glimten i ögat.

Rakel Lennartsson

Magnus Graner

Ålder: 44 ÅR.

Bor: Uppsala.

Familj: Gift med Susanne, två barn som är 7 och 9 år.

Intressen: Resor, mat, jakt – men när ska man hinna allt?

Bakgrund: Jur kand Uppsala universitet. delägare i advokatfirman Lindahl sedan 2004. statssekreterare på justitiedepartementet sedan 2006. ordförande för Moderaterna i Uppsala län sedan 1999.

Personligt: Gick gymnasiet tillsammans med socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson och de var ett par i två år.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%