Balans nr 1 2013

Inblick: Olikheter försvårar för tjänster över gränserna

En allt större del av vår konsumtion består av tjänster och i dag utgör tjänstesektorn 70–80% av EUs BNP. 85% av företagen inom EU är tjänsteföretag och de sysselsätter över tre fjärdedelar av alla anställda. Tjänstehandeln mellan EUs medlemsländer är dock mycket låg. Det beror till viss del på att många tjänster inte går att exportera, exempelvis en hårklippning. Men en annan förklaring är att det finns handelshinder och krångliga regler som hämmar utbytet av tjänster. Därför infördes EUs tjänstedirektiv för tre år sedan. Syftet med tjänstedirektivet är att det ska underlätta för tjänstehandeln genom att minska antalet hinder i nationell lagstiftning.

Det är fortfarande svårt att analysera effekterna av de nya reglerna, men Kommerskollegium har nyligen tagit fram en rapport för att bedöma möjliga effekter. Studien visar att de regler som undersökts hämmar handeln med tjänster avsevärt. Vid en överslagsberäkning skulle, om tjänstedirektivet tillämpas fullt ut, medlemsstaternas gemensamma BNP kunna öka med upp till 2,6%, vilket motsvarar 330 miljarder euro. Men det är först om 10–15 år som det är möjligt att få fram det verkliga ekonomiska utfallet av tjänstedirektivet. Företag och yrkespersoner som tillhandahåller gränsöverskridande tjänster är fortfarande, i alltför många fall, osäkra på vilka bestämmelser som gäller. I flera fall måste de dessutom hantera dubbla regelverk.

Det finns omkring 800 reglerade yrken inom EU och antalet varierar stort mellan länderna. Sverige har få reglerade yrken jämfört med andra EU-länder. I ett land kan exempelvis fönsterputsaryrket vara reglerat. Det innebär att den som arbetar som fönsterputsare i Sverige måste genomgå viss utbildning och få ett certifikat som visar att den är behörig för att få arbeta som det i ett annat land.

Arkitektyrket är inte reglerat i Sverige, vilket många länder tycker är konstigt. De kan ifrågasätta hur vi över huvud taget kan bygga hus eftersom vi inte har några ”reglerade arkitekter”. En arkitekt från Spanien kan arbeta med ett uppdrag i Sverige, men en svensk arkitekt kan inte arbeta i Spanien utan att vara registrerad i landet. Det är också en försäkringsfråga. I Spanien är det exempelvis leverantören av byggtjänsten som är ansvarig för försäkring av bygget, i Sverige är det byggherren. En svensk byggleverantör måste alltså se till att ha rätt försäkringar. Sådana olikheter begränsar förstås möjligheterna att utöva tjänster över gränserna, vilket strider mot den grundläggande principen om fri rörlighet. Förfarandena för erkännande av yrkeskvalifikationer är långa och betungande i många medlemsstater.

Vad vissa också upplever som märkligt är att juristmarknaden är fri i Sverige, vilket innebär att vem som helst kan företräda/vara ombud i en svensk domstol. Det är unikt i EU. Om Sverige skulle vilja reglera ett yrke behövs en myndighet som kan reglera och övervaka denna yrkesgrupp. Men den svenska regeringen strävar inte efter att reglera fler yrken, utan snarare minska på antalet i andra länder som kan ses som ett hot mot den fria rörligheten av tjänster. Den åsikten delas av Europeiska rådet som anser att det är viktigt med ett ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och att ta bort omotiverade regleringshinder.

EU-kommissionen har nyligen lagt fram flera förslag för att få fart på medlemsländerna och minska de kvarvarande hindren för gränsöverskridande tjänster. Man vill till exempel införa nolltolerans mot bristande harmonisering i vissa nyckelsektorer, som turism, affärstjänster, inklusive redovisningstjänster, och byggsektorn.

Varje medlemsland har tagit fram en hemsida med information om hur man startar företag med mera. Den ska finnas på både det nationella språket och minst ett utländskt språk. De svenska myndigheterna har tagit fram www.verksamt.se. Här kan du få reda på vilka regler, lagar och förfaranden som gäller för tjänsteverksamhet i Sverige. Företag kan även sköta administrativa formaliteter, exempelvis skicka in ansökningar och relaterade handlingar elektroniskt. Där finns även länkar till motsvarande sidor i övriga EU-länder.

Ewa Fallenius är ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR.

Ewa Fallenius skriver i varje nummer av Balans.

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%