Innehåll

Balans nr 2 2013

Inblick: Svenska modellen för bolagsstyrning är hotad

För sjunde gången sedan anslutningen 1973 tog Irland vid årsskiftet över som ordförandeland i EU. Landet har länge befunnit sig i en djup ekonomisk kris och står under förmyndarskap av EU och Internationella valutafonden. Men nu satsar Irland stort med målsättningen att vara det land som tar Europa ut ur krisen. Den irländska premiärministern Enda Kenny vill att ordförandeskapet ska ”bringa nytt hopp, nya möjligheter och nytt självförtroende åt det irländska folket”.

I början av januari presenterade Irland sitt arbetsprogram kallat ”För stabilitet, tillväxt och jobb”. Under det första halvåret vill man bland annat driva på den tillväxt- och sysselsättningspakt som EU-länderna enades om i juni 2012. Landet vill också ta fram nya regler för att erkänna yrkeskvalifikationer från andra EU-länder, modernisera den offentliga upphandlingen och klargöra rättigheter för arbetstagare som är utstationerade i andra EU-länder. Irland vill även stimulera till mer innovation och forskning och arbeta vidare med programmet ”Horisont 2020”. Det är ett finansiellt instrument som ska skapa en ”innovationsunion”, vars mål är att stärka den europeiska konkurrenskraften på global nivå. Programmet föreslås ha en budget på 80 miljarder euro och ska pågå mellan 2014 och 2020. Företag ska till exempel kunna få hjälp med att utveckla sina innovativa idéer till verkliga produkter med en kommersiell potential. Samarbete över landgränser är nödvändigt och detta ska på sikt leda till en mer utvecklad inre marknad för kunskap, forskning och innovation.

EUs ekonomi är naturligtvis i fokus. För att få en bra bild av varje EU-lands ekonomi har EU-kommissionen infört en årligen återkommande cykel för samordning av ekonomi- och finanspolitiken, den så kallade europeiska planeringsterminen. Under våren drar EU-ländernas stats- och regeringschefer upp riktlinjerna för medlemsländernas politik på grundval av EU-kommissionens årliga tillväxtöversikt. Därefter utvärderar EU-kommissionen programmen och utfärdar landsspecifika råd. Ministerrådet diskuterar råden och EU-ländernas stats- och regeringschefer godkänner dem slutligen i slutet av juni eller i början av juli. I denna genomgripande process deltar även Europaparlamentet, EUs rådgivande organ, de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter, regioner och andra aktörer som är engagerade i strategin.

Andra viktiga punkter som Irland får arbeta vidare med är:

  1. Hantera eurokrisen
  2. Skapa en bankunion
  3. Nå en uppgörelse gällande EUs långtidsbudget för 2014–2020
  4. Se till att Kroatien blir EUs 28e medlem från 1 juli

Nyligen presenterade också den så kallade trojkan sitt arbetsprogram. Trojkan består just nu av Irland och de kommande ordförandeländerna Litauen och Grekland. För att få ett långsiktigt perspektiv tar varje ordförandeland fram ett arbetsprogram tillsammans med de två kommande ordförandeländerna. Detta program täcker perioden 1 januari 2013 till 31 juni 2014.

2013 har utsetts till det ”Europeiska medborgaråret”. Syftet med året är att säkerställa att människor känner till sina rättigheter som EU-medborgare och hur de ska ta tillvara dem på bästa sätt. EU vill också uppmuntra till debatter om vad EU-medlemskapet innebär för människor i EU.

Irland har rivstartat när det gäller EUs revisionspaket. Redan innan starten förklarade landet att revision skulle prioriteras och bara två veckor efter årsskiftet började man kunna ana Irlands intentioner. Det mesta tyder tyvärr i dagsläget på att man i stort vill följa EU-kommissionens ursprungsförslag. Det innebär bland annat obligatorisk byrårotation, förmodligen mellan 6 och 14 år, och striktare regler gällande rådgivning. Den svenska modellen för bolagsstyrning med ägarna i fokus hotas. Regelbördan ökar samtidigt som kostnaderna för revision och rådgivning stiger. Men än är det inte för sent att agera. Svenska företag och andra intressenter, som FAR, måste fortsätta att göra sin röst hörd och påverka berörda beslutsfattare.

Ewa Fallenius är ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR.

Ewa Fallenius skriver i varje nummer av Balans.

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%