Innehåll

Balans nr 2 2013

Inblick: Äntligen är K3 klart!

Nu är äntligen hela K3 klart. Alla kapitel är på plats, liksom en del förtydliganden av punkter i K3 som var svårtolkade. Ni som har läst K3 och gått på kurser i ämnet kanske ska ta och läsa det allmänna rådet BFNAR 2012:5 som inte bara innehåller redovisning av finansiella instrument utan också alla de punkter som har ändrats i K3. Det är en mycket bra checklista.

Valet mellan K3 och K2 är högaktuellt. Jag har skrivit om detta tidigare och jag vill åter påpeka att valet ska göras så snart som möjligt. Inte våren 2015. Det är värt att notera att Bokföringsnämnden har gett ut ett allmänt råd om byte mellan K-regelverket BFNAR 2012:4. Detta allmänna råd gör det möjligt att byta mellan regelverken, men det är inte möjligt att byta till K2 från K3 allt för ofta. Betänk också att övergångsreglerna i K3 enbart kan tillämpas första gången K3 tillämpas. Sedan är det full retroaktivitet som gäller.

Övergångsreglerna är viktiga i K3. En fråga som diskuterats är övergångsregeln avseende goodwill. Ingen har väl missat att avskrivningstiden för goodwill är maximalt tio år. Övergångsregeln innebär att även goodwill som uppkommit innan ett företag går in i K3 ska anpassas till denna tid, som om företaget redan från början hade tillämpat en tioårig avskrivningstid. Detta kan bli en stor justering i en del företags redovisning. Avskrivningstid på maximalt tio år gäller även för andra immateriella anläggningstillgångar. Enda undantaget från denna regel är om det finns en avtalsenlig eller juridisk rättighet att nyttja tillgången en längre period. När det gäller dessa immateriella tillgångar, som inte kan ha en längre avskrivningsperiod än tio år, finns ingen egen övergångsregel. Det är alltså full retroaktivitet som gäller, det vill säga tillgångens redovisade värde ska räknas om som om den hade skrivits av på tio år. Varumärken i en koncernredovisning är typexempel på en sådan tillgång.

En annan fråga som har börjat diskuteras är progressiva avskrivningar. När kan progressiva avskrivningar användas och när är det olämpligt? Min uppfattning är att denna avskrivningsmetod endast kan användas för leasingobjekt hos leasegivare och inte för någon annan anläggningstillgång. Tyvärr ser jag allt för ofta att just progressiva avskrivningar används vid avskrivning av byggnader, då framför allt i bostadsrättsföreningar. Men förbrukas en byggnad progressivt? Denna fråga måste besvaras med ett nej. Och ökar nyttan av tillgången progressivt? Svaret är åter nej. En avskrivning är en periodisering av en utgift och ska spegla hur tillgångens ekonomiska värde förbrukas. Hur motiveras detta i en bostadsrättsförening? Eller när det gäller byggnader generellt? Jag har sett avskrivningsmodeller som innebär att avskrivningen av byggnaden kommer att vara över trehundra år! Den mycket gamla skrivningen, som finns i både RR 12 och BFNAR 2001:3 om Materiella anläggningstillgångar samt i K2 om att progressiva avskrivningar kan användas på tillgångar med lång ekonomisk livslängd och med låg teknisk utveckling, är en gammal relik från FARs rekommendation om materiella anläggningstillgångar som skrevs innan ÅRL trädde i kraft. Men om ni läser den meningen i K2 som är den senaste normen med denna skrivning – läs då hela stycket så kommer ni nog fram till samma slutsats som jag. Där står att avskrivningen ska spegla förbrukningen av den ekonomiska nyttan!

Något annat som det kommer att skrivas spaltkilometer om är K3s krav på komponentavskrivning på tillgångar som har betydande komponenter med väsentligt olika nyttjandeperioder. Den bransch som har ropat högst är fastighetsbranschen, men det finns andra branscher med samma problematik. Exempelvis energibranschen. Jag har inte hört några protester därifrån, men de kanske redan tillämpar komponentavskrivning? Nåväl, fastighetsbranschen kom med riktlinjer i frågan 21 december förra året (ett år efter mötet hos BFN avseende denna fråga). Frågan är om riktlinjerna är tillräckligt uttömmande. Jag vet att många fastighetsägare har frågat efter hjälp med ungefärliga nyttjandeperioder och någon sådan hjälp finns inte. Innebär detta att det behövs vägledning till riktlinjerna – och vem ska i så fall ta det ansvaret?

Med dessa frågor önskar jag en god fortsättning på det nya redovisningsåret!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.

caisa.drefeldt@kpmg.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%