Innehåll

Balans nr 2 2013

Debatt: Fel att skatten är högre när barnen tar över

Dagens skatteregler diskriminerar familjeföretagare eftersom det är enklare och ”billigare” att sälja till utomstående. Detta måste regeringen ändra på i sin utlovade översyn, skriver skatte-juristen Hans Peter Larsson.

En tredjedel av svenska företagare är över 55 år. Var femte planerar att dra sig tillbaka inom några år. Den översyn av dagens orättvisa skatteregler vid generationsskiften inom familjen som regeringen utlovade i budgetpropositionen 2012 är därför angelägen. I dag blir skatten betydligt högre om företaget överlåts internt till nästa generation inom familjen än om det säljs externt. Detta är inte rimligt. Översynen måste därför resultera i att skatten blir densamma oavsett om företaget säljs inom eller utom familjen. Att få ihop viljor och intressen vid ett generationsskifte är svårt nog ändå.

Grundproblemet är utgången i de så kallade träda-målen som avgjordes för några år sedan. För många som planerade ett generationsskifte inom familjen höjdes skatten i praktiken över en natt från 25 till 57 procent. Enligt domarna anses till exempel kapitalförvaltning vara samma eller likartad verksamhet som försäljning av möbler eller konsultverksamhet. Domarna är en tolkning av de särskilda skatteregler som gäller för ägare till fåmansaktiebolag. Att dessa regler ska försvåra generationsskiften inom familjen har aldrig varit avsikten. Reglerna berör uppskattningsvis 50.000 företagare som nu står inför ett generationsskifte.

Bakgrunden är att företagare för att underlätta ett generationsskifte ofta väljer att behålla upparbetade vinster eller en fastighet där verksamheten bedrivs, medan rörelsen överlåts vidare inom familjen. Detta underlättar även en rättvis fördelning av tillgångar mellan syskon om verksamheten i företaget ska överföras till ett pris under marknadsvärde till något eller några syskon. Sedan kan avräkning mellan syskon för att nå en rättvis fördelning ske till andra värden.

Enligt dagens fåmansföretagsregler blir skatten väsentligt lägre för en fåmansföretagare som efter fem års passivitet likviderar sitt företag eller delar ut allt kapital, jämfört med om företaget sålts direkt. Efter karenstidens utgång beskattas utdelning och kapitalvinst från bolaget med 25 procents skatt. Annars beskattas hela eller del av vinsten som löneinkomst med upp till 57 procents skatt.

För att anses som passiv får inte företagaren eller någon närstående vara verksam i ett annat fåmansaktiebolag som anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Det var detta Regeringsrätten prövade när den bedömde den fastighet som föräldrarnas aktiebolag hade kvar, efter att verksamheten överförts till ett av barnen ägt bolag för att drivas vidare. Domstolen ansåg att då fastigheten och verksamheten hade ägts av samma bolag, så utgjorde fastighetsförvaltningen och verksamheten i sig samma eller likartad verksamhet, även efter uppdelningen. Detsamma hade gällt om föräldrarnas bolag förvaltat tidigare beskattade vinster.

Slutsatsen är att så länge barnen är aktiva i sitt bolag kan föräldrarna aldrig anses passiva i sitt bolag. Denna tolkning av lagens förarbeten går inte att läsa ut av lagtexten, vilket normalt sett är ett minimikrav. EU ställer också höga krav på att lagens innehåll ska framgå av lagtexten.

De två vanligast sätten att sälja ett aktiebolag är direkt eller via ett annat aktiebolag. Det är i det senare fallet som den ovan beskrivna effekten uppkommer. Föräldrarna anses alltså aldrig passiva så länge barnen driver verksamheten vidare. Ett annat alternativ är att skänka bort aktierna. Enkelt, men lämnar ofta inte mycket till föräldrar och övriga syskon. I de minsta bolagen kan tillgångar köpas ut till marknadspris av den äldre generationen som sedan genom gåva lämnar tillångarna till den som ska ta över och som sedan driver verksamheten som enskild firma. Om verksamheten är någorlunda stor är detta både opraktiskt och sämre skattemässigt, varför det inte är något alternativ. Det finns fler alternativ, men inget som riktigt träffar huvudet på spiken. Denna situation uppmuntrar givetvis till försäljningar utanför familjen. Då börjar ”träda-perioden” löpa året efter försäljningen.

Under senare år har stora ansträngningar gjorts för att underlätta generationsskiften i ägarledda företag. Bland annat har arvs- och gåvolagstiftningen slopats vilket inneburit en stor lättnad för landets företagare. Även ökade möjligheter att överföra skattefria reserveringar med mera har införts. Den nya rättspraxis som införts genom träda-domarna medför nu i praktiken åter lika stora hinder att genomföra ett generationsskifte inom familjen som den tidigare gåvobeskattningen.

Slutsatsen i dag är att det är skattemässigt fördelaktigare att sälja familjeföretaget externt än att överlåta det inom familjen. Det gäller för alla normalt förekommande och praktiska sätt att genomföra ett generationsskifte. Den allmänna trenden, bortsett från skatteskäl, är att familjeföretag säljs utanför familjen. Denna trend får inte förstärkas av ekonomiska incitament inom beskattningen. Ett minimikrav är att skattereglerna i vart fall är neutrala.

Regeringens utlovade översyn måste resultera i att interna aktieöverlåtelser tillåts även inför interna generationsskiften. Det skulle kunna ske genom att lagregeln uttryckligen anger att det bolag som verksamheten har förts från aldrig ska kunna smittas av att ägaren till det bolag som verksamheten flyttats till är aktiv. Då skulle barnen aldrig kunna smitta föräldrarna och dessa kan slutligen styra över sin egen framtid. Ett sådant vaccin bör lätt kunna inympas i lagstiftningen.

Hans Peter Larsson är skattejurist och auktoriserad skatterådgivare FAR på PwC i Stockholm.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%