Innehåll

Balans nr 3 2013

Noteringar: Styrelseledamöter tar inte tag i risk- och hållbarhetsfrågor

Styrelseledamöterna i noterade bolag tycker själva att de är för passiva i risk- och hållbarhetsfrågor. Det visar PwCs attitydundersökning om styrelsearbete.

Mutor har hamnat i fokus den senaste tiden genom en rad händelser den senaste tiden. Vilket ansvar har styrelsen? Rapporten God Styrelsesed – utveckling i en föränderlig värld, visar att många styrelseledamöter själva anser sig vara för passiva i riskarbetet.

– Som styrelseledamot har man ett tungt ansvar. Man är kravställare och ska vara den som ställer de tuffa frågorna. Det går inte att komma undan ansvar genom att säga att man inte fått någon information, säger Katja Severin Danielsson som tillsammans med kollegan Eva Blom på PwC, ansvarar för undersökningen och har analyserat och sammanställt svaren till rapporten.

– Riskarbete är en högaktuell fråga och finns på agendan hos styrelserna. Men i en global miljö där allt går fort ger sig många företag ut i länder där det är svårt att överblicka riskerna, fortsätter hon.

För styrelseledamöterna är det viktigt att inte enbart förlita sig på företagsledningen. I undersökningen har många uppgett att de vill ägna mer tid åt att vara involverade i bolagets arbete med riskhantering och hållbarhet.

Sedan motsvarande omfattande attitydundersökning gjordes 1997 har mycket hänt och styrelsearbetet har utvecklats. Bland annat har styrelsearbetet professionaliserats, bolagsstyrningen och den interna kontrollen har förbättrats och Svensk kod för bolagsstyrning har starkt bidragit till att en modern svensk bolagsstyrning vuxit fram.

Men samtidigt har styrelsearbetet blivit mer och mer krävande. I riskarbetet upplevs det som svårt att skaffa sig tillräcklig förståelse för den ökade komplexiteten i affärsmiljön, och att hålla sig uppdaterad kring nya lagar och riktlinjer som berör bolagets bransch och verksamhetsområden.

– Styrelseledamöter anser också att det är svårt att veta hur mycket tid ett styrelseuppdrag kommer att kräva och de upplever att ersättningen i förhållande till den egna arbetsinsatsen i Sverige är för låg. Styrelsens sammansättning lyfts fram som en framgångsfaktor, där det bland annat uttrycks att utländska ledamöter med erfarenhet av nya marknader och andra affärskulturer kan vara svåra att attrahera om arvodet inte speglar ersättningarna på en mer internationell nivå, säger Katja Severin Danielsson.

Charlotta Danielsson

Undersökning

Nyligen presenterade PwC den attitydundersökning som företaget låtit göra bland 255 styrelse-ledamöter i noterade bolag på reglerad och oreglerad marknad. Rapporten finns på www.pwc.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%