Balans nr 3 2013

Fördjupning: Redovisning av kapitalförsäkringar

Särskilda skatteregler för kapitalförsäkringar har resulterat i en bred flora av kapitalförsäkringar. Frågor om hur kapitalförsäkringar ska redovisas har därmed blivit allt vanligare. Mot den bakgrunden planerar FARs policygrupp för redovisning att ta fram ett uttalande om redovisning av kapitalförsäkringar. I denna artikel redogör Eva Törning och Jörgen Nilsson för policygruppens syn på vissa av redovisningsfrågorna.

ÅRL – Årsredovisningslagen

K2 – Bokföringsnämndens allmänna råd

BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag

K3 – Bokföringsnämndens allmänna råd

BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning

En kapitalförsäkring är en placering i aktier och andra värdepapper eller i fonder men där kapitalförsäkringen ”ligger mellan” berörda värdepapper och ägaren av försäkringen. Det innebär att utställaren av kapitalförsäkringen äger de underliggande värdepapperen, exempelvis en aktieportfölj eller fonder. Kapitalförsäkringen kan användas för att exempelvis placera överskottslikviditet, bygga upp kapital för framtida investeringar, täcka en direktpension eller ge bonus till nyckelpersoner.

Utställaren är oftast en bank eller ett försäkringsbolag. Som nämnts ovan är det utställaren av kapitalförsäkringen som äger samtliga värdepapper i den depå (eller motsvarande) som har anknytning till kapitalförsäkringen. Det innebär att det är utställaren som innehar alla rättigheter gentemot tredje part. Försäkringsägaren å sin sida är innehavare av en finansiell tillgång (kapitalförsäkringen) genom att man har en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter via uttag från kapitalförsäkringen.

En kapitalförsäkring är inte en traditionell försäkring med ett garanterat försäkringskapital utan har mer karaktär av en placering och klassificeras som en finansiell tillgång. Värdet på försäkringen är helt beroende av de placeringar som försäkringstagaren, eller någon annan som har rätt att göra placeringar, väljer. Utställaren friskriver sig därför ofta från ansvar för värdeförändringar i försäkringskapitalet. Avkastningen på ett innehav utgör avkastningen på kapitalförsäkringen och denna påverkar värdet av försäkringen enligt kontoutdraget.

Vi behandlar i denna artikel (och i kommande planerade uttalande) endast företags placeringar i kapitalförsäkringar och dessutom endast svenska kapitalförsäkringar, det vill säga kapitalförsäkringar utställda av svenska företag. Vidare behandlar vi endast redovisningen enligt anskaffningsvärde (4 kapitlet, 3 och 5 §§ i ÅRL, K2 och K3 kapitel 11) och inte enligt verkligt värde (4 kapitlet 14a – 14e § i ÅRL och K3 kapitel 12).

Strukturering av kapitalförsäkring

En kapitalförsäkring är inte ett innehav i aktier utan kan närmast liknas vid en rättighet gentemot försäkringsgivaren. Utbetalning från kapitalförsäkringen kan göras med engångsbelopp eller genom utbetalningar månadsvis under en viss överenskommen tid.

Olika försäkringsgivare har olika struktur på sina kapitalförsäkringar. Vissa erbjuder en depåliknande kapitalförsäkring där ägaren till kapitalförsäkringen kan handla i aktier och fonder i depån men där inte kapitalförsäkringsägaren, som vi nämner ovan, står som ägare till aktierna/fonderna. Det finns därmed inte någon rösträtt på bolagsstämmor.

Värdering av kapitalförsäkring enligt kontoutdrag

Kontoutdragen för kapitalförsäkringar benämns ”värdebesked”, ”årsbesked” och liknande. Ofta finns en uppställning som ser ut ungefär enligt tabell 1.

Eftersom det finns underliggande aktier och andra värdepapper i en kapitalförsäkring genereras avkastning som tillgodoförs kapitalförsäkringen enligt det kontoutdrag som ägaren av kapitalförsäkringen får. Det görs löpande en marknadsvärdering av innehaven enligt kontoutdragen. Löpande dras också avgifter av från värdet på kapitalförsäkringen. Det är förvaltningsavgifter, eventuell försäkring för efterlevandeskydd och avkastningsskatt.

Tabell 1

Ingående försäkringskapital 20xx-01-01xx
Inbetalningarxx
Förvaltningsavgift/driftsavgift-xx
Avgift för försäkringsskydd (efterlevandeskydd etc)-xx
Uttag-xx
Uttags-/återköpsavgift-xx
Avkastningsskatt-xx
Värdeförändringxx
Utgående försäkringskapital 20xx-12-31xx

Klassificering och värdering av kapitalförsäkring

Kapitalförsäkringen klassificeras i regel i balansräkningen som en finansiell anläggningstillgång eftersom det oftast är fråga om ett långsiktigt innehav (är det fråga om ett kortfristigt innehav klassificeras innehavet som en omsättningstillgång). Inbetalningar till en kapitalförsäkring kan inte kostnadsföras eftersom det inte är en utgift för en förbrukad resurs utan en investering i en finansiell tillgång. Hela premien är balansgill, trots att det kan ingå exempelvis kostnader för drift och risk i premien, i och med att vi enligt nedan utgår från att kapitalförsäkringen är en redovisningsmässig enhet och baserar värderingen på anskaffningsvärdet.

Klassificeras kapitalförsäkringen som en anläggningstillgång får den skrivas upp om villkoren i ÅRL är uppfyllda, det kan dock noteras att vid tillämpning av K2 är inte uppskrivningar tillåtna. Vi behandlar dock inte uppskrivningsreglerna här.

De frågor som måste besvaras är framför allt hur anskaffningsvärdet för en kapitalförsäkring ska fastställas och hur uttag ur kapitalförsäkringen ska redovisas samt hur den löpande avkastningen på placeringarna inom kapitalförsäkring ska hanteras i redovisningen.

I praktiken förekommer två metoder för att redovisa till anskaffningsvärde under löpande år, antingen att enbart bokföra när nytt kapital tillförs kapitalförsäkringen och när uttag från kapitalförsäkringen görs, eller att löpande bokföra samtliga transaktioner som återfinns på kontoutdraget (avgifter, utdelningar etcetera). Dessa olika metoder åskådliggörs på nästa sida. Vidare kan det inom ramen för den förstnämnda metoden förekomma två alternativ, vilka också åskådliggörs i exemplen på nästa sida.

Bedömning

Policygruppens bedömning, vilket framgår ovan, är att kapitalförsäkringen klassificeras som en finansiell tillgång där det finns en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter via uttag. Det innebär att kapitalförsäkringen ses som en redovisningsmässig enhet och att de underliggande värdepappersinnehaven inte ska redovisas separat eftersom kapitalförsäkringsägaren inte äger värdepapperen. Det innebär också att bokföring endast sker när nytt kapital tillförs kapitalförsäkringen och när uttag från kapitalförsäkringen görs. Utdelningar, avgifter och andra värdeförändringar på placeringar inom kapitalförsäkringen enligt kontobeskedet påverkar således inte redovisningen hos försäkringstagaren. Om kapitalförsäkringen klassificeras som en anläggningstillgång ska nedskrivning göras om värdet på kapitalförsäkringen har gått ned och värdenedgången bedöms vara bestående. Även om värdenedgången inte antas vara bestående får den skrivas ned enligt ÅRL. En klassificering som omsättningstillgång innebär att lägsta värdets princip ska tillämpas och en värdenedgång leder således i det fallet omedelbart till en nedskrivning. Uttag från kapitalförsäkringen minskar det redovisade värdet på kapitalförsäkringen endast i den mån uttaget inte täcks av orealiserade värdeförändringar i kapitalförsäkringen.

Vi är tacksamma för synpunkter på denna artikel eftersom vi kommer att ha den som utgångspunkt för det uttalande som FAR planerar att publicera rörande redovisning av kapitalförsäkringar. Synpunkter kan mejlas till lena.sjoblom@far.se

Jörgen Nilsson är redovisningsspecialist på KPMG.

Eva Törning är redovisningsspecialist på Grant Thornton.

Artikeln är skriven för FARs policygrupp för redovisnings räkning.

Exempel på förekommande redovisningsmetoder

Förutsättningar

För att åskådliggöra de i praktiken förekommande metoderna att redovisa ges exempel nedan vilka baseras på följande förutsättningar: (Alla belopp i tusental kronor).

TABELL 2

Ingående försäkringskapital
20x7-01-015 100
Inbetalningar till försäkringen under året1 140
Förvaltningsavgift/driftsavgift-30
Avgift för försäkringsskydd
(efterlevandeskydd etc)
Uttag/delåterköp-3 900
Uttags-/återköpsavgift
Avkastningsskatt-40
Värdeförändring330
Utgående försäkringskapital
20x7-12-31=2 600
Totalt inbetalade premier5 000
Verkligt värde före uttag
(2 600 + 3 900)6 500

Enligt ovanstående uppställning finns således en orealiserad värdeförändring i kapitalförsäkringen som är skillnaden mellan verkligt värde och det redovisade värdet i balansräkningen, det vill säga inbetalda premier. Denna värdeförändring uppgår till 6.500 – 5.000 = 1.500. Detta orealiserade belopp behandlas på olika sätt enligt alternativ 1 och 2 nedan.

Redovisning av kapitalförsäkringen som en enhet, alternativ 1 – förordat alternativ

I det uttalande som planeras av FAR rörande redovisning av kapitalförsäkringar kommer endast detta alternativ att presenteras eftersom det är detta alternativ som policygruppen förordar.

Eftersom kapitalförsäkringen är den enda tillgång som ska redovisas, utifrån att den ses som en redovisningsmässig enhet, redovisas därför enbart de premier som betalas in till kapitalförsäkringen. De underliggande värdepappersinnehaven redovisas således inte separat. Vidare kan det redovisade värdet också påverkas av de uttag som görs från kapitalförsäkringen och eventuella nedskrivningsbehov.

Policygruppen förordar detta alternativ eftersom vår bedömning är att kapitalförsäkringen klassificeras som en sammanhållen finansiell tillgång redovisad till anskaffningsvärde.

Det innebär följande bokföring under år 20x7 enligt förutsättningarna ovan:

1385 Värde av kapitalförsäkring
IB3860Återbet2400
Premie1140UB2600
1930 Bank
Återbet3900Premie 1140
8524 Skattefria intäkter
Återbet 1500

3 st uträkningar

Den orealiserade värdeförändringen på 1.500 anses här vara en realiserad intäkt i och med uttaget, det vill säga uttaget görs först från den orealiserade värdeökningen. Eftersom värdeökningen är orealiserad så har den inte redovisats i resultaträkningen tidigare utan detta görs i och med uttaget från kapitalförsäkringen. När hela den orealiserade värdeökningen har intäktsredovisats minskas resterade del av uttaget från det redovisade värdet på kapitalförsäkringen.

Det redovisade värdet på kapitalförsäkringen kan inte vara högre än det utgående försäkringskapitalet per balansdagen. Av återbetalningen på totalt 3.900 redovisas därför 2.400 som en reducering av det redovisade värdet på kapitalförsäkringen och den orealiserade värdeökningen på 1.500 intäktsredovisas. [1]

Redovisning av kapitalförsäkringen som en enhet, alternativ 2 – förkastat alternativ

Enligt detta alternativ redovisas enbart de premier som betalas in till kapitalförsäkringen eftersom kapitalförsäkringen är den enda tillgång som ska redovisas. Det innebär följande bokföring under år 20x7 enligt förutsättningarna ovan:

1385 Värde av kapitalförsäkring
IB3860Återbet3000
Premie1140UB2000
1930 Bank
Återbet3900Premie1140
8524 Skattefria intäkter
Återbet900

Här beräknas den realiserade intäkten pro rata utifrån hur stor del av kapitalförsäkringen som har blivit realiserad genom uttaget. I vårt exempel har kapitalförsäkringen före uttag ett verkligt värde på 6.500, 60% av detta värde har realiserats genom uttaget som uppgår till 3.900. Endast 60% av intäkten betraktas därför som realiserad, det vill säga 900 (60% av intäkten om 1.500 i alternativ 1).

Policygruppen ställer sig inte bakom detta alternativ eftersom det leder till en reducering av det redovisade värdet på kapitalförsäkringen som inte tar hänsyn till värdeförändringar. Så länge som det finns en värdeökning i kapitalförsäkringen anser inte policygruppen att det är rimligt att göra en reducering av det redovisade värdet på kapitalförsäkringen.

Genomsyn till underliggande värdepapper som om de vore direktägda vid redovisning av kapitalförsäkring – förkastad metod

Enligt denna redovisningsmetod tas löpande hänsyn till alla förändringar i värdet på kapitalförsäkringen eftersom dessa anses realiserade ur ett redovisningsperspektiv. En genomsyn görs av kapitalförsäkringen som om värdepapperen var direktägda. Denna lösning är inte förenlig med policygruppens uppfattning att kapitalförsäkringen ska ses som en finansiell tillgång och därmed redovisas som en enhet.

4 st uträkningar

1385 Värde av kapitalförsäkring
IB5100Kostnader70
Premie1140Återbet3900
Avkastning330UB2600
1930 Bank
Återbet3900Premie1140
82xx Kostnader kapitalförsäkring
Kostnader70
8524 Skattefria intäkter
Avkastning330
  • [1]

    En minskning av kapitalförsäkringens redovisade belopp med hela återbetalningen skulle innebära en otillåten nedskrivning enligt ÅRL. En minskning av kapitalförsäkringens redovisade värde med ett lägre belopp än i exemplet skulle innebära en otillåten övervärdering av kapitalförsäkringen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%