Björn Bäckvall. Auktoriserad revisor på EY i Örebro och ledamot i FAR:s policygrupp för revision. Han har specialiserat sig på alternativa granskningsuppdrag till lagstadgad revision. Det är en förhållandevis underutvecklad marknad och okunskapen kan stå revisorn dyrt.

Vad är efterfrågestyrd granskning?

– Det kan beskrivas som tjänster mitt emellan lagstadgad revision och konsulttjänster. Ibland sägs det att allting som inte bygger på en standard är konsultuppdrag, men det är inte riktigt så lätt att dra gränsen. Det finns nämligen fler standarder än de flesta revisorer känner till och använder. Min mission är att få branschen att inse riskerna och framför allt möjligheterna med detta och att utbilda revisorer i att välja rätt standard vid rätt tillfälle, utifrån kundens specifika önskemål.

Vilka risker finns menar du?

– Så fort ett uppdrag rör sig utanför den lagstadgade revisionen är det som att många revisorer glömmer bort processen, som vanligtvis sitter i ryggmärgen. Man glömmer att göra sin väsentlighets- och riskbedömning. Det är fortfarande vanligt med rapporter enligt förtryckta bristfälliga mallar som inte följer vad standarderna kräver. Ofta beställs den här typen av rapporter i samband med exempelvis tvister. Jag har träffat processadvokater som har reagerat på att det är stora skillnader i standard mellan olika revisorer.

Vad kan konsekvenserna bli?

– En enda mening från en revisor kan skapa väldigt stor förväntan. Ju mindre vi säger, desto större risk – om vi inte är tydliga med vad vi har gjort eller vad vi inte har gjort. Om revisorns bestyrkande inte innehåller någon osäkerhet är det ju frågan om absolut säkerhet. Ett felaktigt intyg från revisorn kan leda till att revisorn kan bli stämd från någon part som känner sig lurad. All revisionsverksamhet, även om den är begränsad (alltså mindre än lagstadgad revision) eller gäller någonting annat än siffror, står under Revisorsnämndens tillsyn så risken att bli anmäld finns också.

Hur vanligt är det med bristfälliga revisorsintyg?

– Jag bedömer att majoriteten av alla alternativa granskningsuppdrag som utförs av revisorer i dag, inte utförs enligt standard. Det har blivit bättre de senaste åren men behöver bli betydligt bättre. I de flesta fall handlar det om att revisorn inte känner till vad som krävs enligt god revisionssed.

Hur ser revisorns alternativ ut?

– Det finns åtminstone sju alternativa tjänster, eller standarder om man vill, att välja bland. Dessa kan grupperas i två-tre kategorier. I FAR:s samlingsvolym (s.775) finns ett flödesschema som beskriver hur processen att välja rätt tjänst kan gå till. Första frågan att ställa sig är om kunden efterfrågar revisorns slutsats eller inte. Om ja, är det frågan om ett bestyrkandeuppdrag. Nästa fråga blir då vilken grad av säkerhet som kunden efterfrågar. Om svaret är nej är det inget bestyrkandeuppdrag, men revisorn kan ändå komma överens om specifika granskningsåtgärder med parterna och sedan rapportera iakttagelser

Hur viktigt är det att revisorn följer en standard?

– Att följa en standard handlar om att veta vad man ska göra, det vill säga att följa god revisionssed. Det måste också finnas någonting att mäta mot för att en revisor ska kunna uttala en åsikt. Alternativet är ett helt transparent granskningsuppdrag där revisorn inte uttalar en åsikt utan rapporterar iakttagelser enligt i förväg angivna granskningsåtgärder. Användaren får sedan dra sin egen slutsats.

Vad tror du om framtiden för alternativa tjänster?

– Efter att revisionsplikten slopades för mindre företag har efterfrågan på alternativa tjänster ökat, vilket är en utmaning för branschen. Vi har varit ordermottagare, men nu är det upp till oss att gå in aktivt och säga att det här kan vi lösa. Jag tror att den som vill bli framgångsrik inom alternativa tjänster ska nischa sig på ett område. Det kan vara granskning av annat än siffror, som hållbarhetsinformation eller intern kontroll. Rättstvister där finansiell information är en viktig parameter är en annan viktig marknad.

Rakel Lennartsson

Fakta:

Alternativa tjänster

ISA 805 – den vanligaste standarden för bestyrkande med rimlig säkerhet. Alternativt ISA 800 eller ISA 810.

ISRE 2400 – bestyrkande med begränsad säkerhet för bolag du inte är revisor i.

ISRE 2410 – bestyrkande med begränsad säkerhet för bolag du är revisor i.

SNT2200 – revisorn lämnar en transparent rapport med utförda åtgärder och iakttagelser men inget uttalande. Användaren får dra sin egen slutsats på basis av iakttagelserna.

ISAE 3000 – revisorn bestyrker (rimlig eller begränsad säkerhet) något annat än siffror, till exempel intern kontroll, hållbarhet, efterlevnad av lagar, avtal eller föreskrifter.