Under sommaren händer det inte särskilt mycket när det gäller utvecklingen av svensk redovisning. Men nu är hösten här. Och nu måste man på allvar sätta sig in i valet mellan K2 och K3 och vad regelverken innebär för de mindre företagen. Jag har noterat att många ännu inte ens har påbörjat detta arbete. Kanske beror det på att arbetsbelastningen är hög under våren? Och kanske har man svårt att få tid till att sätta sig in i nyheter förrän de är ett faktum? Men då kan det vara för sent. Jag har vid flera tillfällen märkt att många vill veta vad som gäller i dag och inte vad som kommer att gälla i morgon. Att gå kurser i K-regelverken ger en god start, men sedan återstår det stora arbetet att läsa in sig på dem.

En annan viktig källa till information och belysning av de problem som kan uppstå är de debattartiklar och fördjupningsartiklar som finns i denna tidning. Men Balans måste läsas när den kommer för att man ska kunna hålla sig ajour och inte enbart vid två tillfällen under året, med andra ord runt ledigheten kring jul och på sommarsemestern. Jag skrev för ett tag sedan att årsredovisning är en färskvara, det samma gäller tidningsartiklar.

Bokföringsnämnden arbetar vidare med det stora nya allmänna rådet om löpande redovisning. Detta oerhört viktiga allmänna råd, som rör alla företag i Sverige. Jag vet att det inte är så ”hett” att diskutera och sätta sig in i frågor som rör bokföring. Men glöm inte att bokföringslagen har en slamkrypare – ­nämligen kopplingen till brottsbalken och bokföringsbrottet. Läs risk!

Dessutom arbetar BFN med ett K2-regelverk för de företag som ska upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen. Det är ett stort antal företag som blir berörda av detta allmänna råd. Dessutom behöver K2-regelverken avseende årsredovisning ses över.

Det var spännande att läsa Rådet för finansiell rapporterings förslag till ändringsmeddelande avseende RFR 2. I detta förslag kommer Rådet till samma slutsats avseende skyldigheten att alltid lämna upplysning avseende borgensåtagande och liknande åtagande samt obegränsat ansvar för andra företag, som Bokföringsnämnden i K3.

En annan spännande nyhet är att EU har beslutat om ett nytt direktiv. Detta innebär att vi kommer att få en ny årsredovisningslag. I direktivet har EU delat upp företagen i mikroföretag, små företag, medelstora företag och stora företag. Gränsen för mikroföretag är, omräknat med dagens kurs i kronor: balansomslutning upp till runt 3 miljoner kronor, nettoomsättning på runt 6 miljoner kronor samt mindre än 10 anställda. Denna gräns torde omfatta en stor mängd av de svenska företag som ska upprätta årsredovisningen. Om Sverige väljer att införa alla gränser är inte klart, företag som är små enligt direktivet är (omräknat till dagens kurs) runt 34 miljoner i balansomslutning och 69 miljoner kronor i nettoomsättning och mindre än 50 anställda. Hoppsan, vad händer med vår svenska gräns 40/80/50? Anledningen är ju att den svenska kronan har stärkts mot euron, men EU har uppenbarligen tänkt på detta och sett att medlemsstaterna kan sträcka sig till 52 miljoner kronor i balansomslutning och 104 miljoner kronor i nettoomsättning. Ska vi gissa att vi får ha kvar den svenska gränsen 40/80/50? I direktivet har införts som allmän princip vid upprättande av finansiella rapporter principen ”ekonomisk innebörd över form”. Denna princip återfinns i K3 men inte i K2. Direktivet ger dock medlems­staterna möjlighet att medge undantag för företagen från denna princip. Kan kanske vara aktuellt i Sverige med tanke på kopplingen mellan redovisningen och beskattningen.

Men nu blåser delvis nya vindar. Kanske ska vi i Sverige göra som i andra länder – frikoppla redovisningen och beskattningen en gång för alla. Kom igen finansdepartementet!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.

caisa.drefeldt@kpmg.se