Innehåll

Balans nr 2 2014

Leasing – en het potatis på väg att koka ned i ny IFRS

Michael Thorstensson. IFRS-specialist med spetskompetens inom leasing, verksam på KPMG Malmö. Här delar han med sig av sin syn på utvecklingen av IFRS och de aktuella debatterna om bland annat leasing och regelförenkling för börsbolag.

Nio år har gått sedan IFRS blev obligatorisk redovisningsstandard för börsbolag i EU. Hur har det påverkat redovisningen?

– IFRS har enligt min uppfattning lett till förbättrad information och ökad jämförbarhet mellan bolag, samtidigt som det har blivit svårare att göra ”rätt”. Redovisningen har blivit mer tekniskt komplicerad och är i hög grad regelstyrd, vilket leder till att manöverutrymmet för självständiga bedömningar har minskat.

Om IFRS åstadkommit ökad jämförbarhet, vilka effekter har det i så fall fått?

– Det har blivit enklare för bolag som har verksamhet i många länder, eftersom det minskar antalet regelverk att hålla reda på. Det finns även forskning som tyder på att kapitalkostnaden för företagen har påverkats positivt (minskat). Samtidigt har IFRS ökat regelbördan för företagen och därmed också kostnaderna för efterlevnad (compliance). Det är ett inbyggt problem i all redovisning att det är företagen som betalar för information som användarna efterfrågar. Kostnaden för och arbetet med att ta fram informationen är påtaglig, medan det är svårare att räkna på de positiva effekterna i form av exempelvis minskad kapitalkostnad eftersom detta är mer indirekta fördelar.

Vilka skäl finns det att konvertera till IFRS?

– Ett vanligt skäl är att man planerar för en börsintroduktion på en marknad där IFRS är obligatoriskt. Ett konverteringsprojekt är komplicerat och det tar ofta ett antal rapporter innan ett bolag når bra kvalitet i den externa finansiella rapporteringen. Det kan också finnas ekonomiska skäl att använda IFRS i bolag som inte är tvingade till detta, då IFRS kan ge möjlighet till redovisningslösningar som inte är godkända under andra regelverk, exempelvis hantering av goodwill eller möjligheten att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde.

Leasing har varit hett omdebatterat de senaste åren, varför?

– IASB och FASB anser att problemen med nuvarande standarder är att de ger stora möjligheter för så kallade strukturerade avtal, avtalen skrivs för att åstadkomma en viss redovisningslösning, vilket påfallande ofta innebär hantering som operationell leasing. IASB och FASB anser också att nuvarande standarder leder till att lika transaktioner redovisas olika och att hanteringen av operationell leasing ger upphov till väsentlig off-the-balance-sheet finansiering, vilket inte är önskvärt.

IASB och FASB samarbetar om en ny standard för leasing, vad vill man uppnå?

– Syftet med den nya gemensamma standarden är att ge en mer rättvisande redovisning av alla leasingavtal. Totalt sett ligger det synnerligen väsentliga belopp i utstående leasingavtal globalt och en ny standard kommer att påverka i synnerhet balansräkningen. Men även resultatet kommer att påverkas, för de företag som tvingas tillämpa den, samtidigt som standarden kan ge direkta effekter på affärsverksamheten genom ändrade incitament och beteenden. Mycket pengar står på spel och starka ekonomiska intressen har lobbat i frågan samtidigt som IASB och FASB har investerat mycket tid och prestige.

När kommer vi att se en ny leasingstandard?

– Förhoppningsvis kan en ny standard bli klar under 2014. Det senaste utkastet till leasingredovisning från våren 2013 visar att IASB har tagit till sig av kritiken mot det första förslaget och arbetat om utkastet. Dessvärre har det enligt min uppfattning gått ut över den konceptuella stringensen. Risken är att vi får en kompromiss som inte är bra för någon part och där man delvis misslyckas med att adressera de problem som nämnts ovan. Många inom leasingbranschen hoppas att hela projektet ska gå i stöpet, men jag tror inte det eftersom så pass mycket politisk prestige och resurser har investerats i det. Det är dock fortfarande en i allra högsta grad öppen fråga och med hänsyn till hur processen förlöpt så är alla eventualiteter möjliga.

I år släpps det så kallade IFRS 9-paketet, vad innebär det?

– IFRS 9 är den nya standarden om finansiella instrument, vilken är tänkt att ersätta den nuvarande standarden om finansiella instrument IAS 39. I samband med finanskrisen uppmärksammades en rad problem vilka ansågs kunna kopplas till IAS 39, som exempelvis att kreditförluster inte uppmärksammas tillräckligt tidigt. Krisen blev en trigger för att se över redovisningen av finansiella instrument och detta har gått förhållandevis snabbt, jämfört med processen för att ta fram IAS 39. Den nya uppdaterade standarden är döpt enligt den nya nomenklaturen, till IFRS 9.

Kommer det några andra IFRS-nyheter 2014.

– Ja, inom EU träder konsolideringspaketet med IFRS 10 till IFRS 12 i kraft, vilket kan komma att påverka en del bolag, om man har Joint Ventures redovisade enligt klyvningsmetoden eller delägda bolag vilka under tidigare regler inte konsoliderats. Vidare börjar ett antal mindre justeringar av andra standarder att gälla.

Den mest aktuella frågan i Sverige är börsens beslut att förenkla delårsrapporteringen från 1 januari 2014 genom att ta bort kravet på att delårsrapporter, förutom halvårsrapport och bokslutskommuniké, ska upprättas enligt IAS 34. I stället ska en delårsredogörelse upprättad enligt börsens nyligen utgivna vägledning lämnas. Detta är börsens åtgärd för att möta och ta udden av den kritik som riktats mot betungande rapporteringskrav, men det är svårt att bedöma hur stor lättnad detta innebär givet de krav på information som börsen ställer. Det ska dock bli väldigt spännande att följa utvecklingen i Q1 för att se hur många börsbolag som kommer att utnyttja denna möjlighet och i så fall hur detta kommer att påverka rapporterna!

Rakel Lennartsson

FAKTA:

IFRS

IFRS står för International Financial Reporting Standards och tas fram av IASB, International Accounting Standards Board, med säte i London. Sedan 2005 kräver EU att samtliga noterade bolag inom unionen ska redovisa enligt IFRS.

Financial Accounting Standards Board, FASB, är den amerikanska motsvarigheten till IASB. Dessa samarbetar om exempelvis en ny leasingstandard.

Nomenklaturen för standarderna har ändrats från IAS till IFRS och alla nyutgivna standarder från IASB heter numera IFRS och numreras i utgivningsordning. Gamla IAS behåller sina gamla nummer och namn och är fortsatt giltiga fram till dess att de eventuellt ersätts av en ny IFRS.

En ny standard om leasing kan se dagens ljus under 2014, om IASB lyckas ro projektet i hamn. Denna träder i så fall i kraft tidigast 2017.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%