Balans nr 3 2014

Vägen till examen – en resa varje revisor måste göra

Ångest och sömnlösa nätter. Revisorsprovet är inte vilken tenta som helst. Att vara väl förberedd är ett måste för att det ska gå vägen, men knappast en garanti. Balans har följt Åsa Kroksgårds resa från beslutet för ett år sedan att skriva provet fram till resultatet från Revisorsnämnden som kom i januari.

6 mars 2013 – Åsa bestämmer sig!

Åsa Kroksgård har skjutit på beslutet att skriva revisorsprovet i flera år. Något har alltid kommit emellan, som byte av arbetsgivare och barnledighet. Men nu har hon bestämt sig.

– Jag har jobbat ”ostört” i ett helt år, så nu är det läge! Det finns inget att vänta på, säger Åsa.

För den som funderar på att skriva revisorsprovet är det viktigt att stämma av sin utbildning och arbetserfarenhet så att man vet att man uppfyller de formella kraven. Åsa har konstaterat att hon har det som krävs för att skriva provet. Hon vet dock att det krävs en hel del plugg för att få godkänt.

– Just nu känner jag mig ganska lugn, jag har jobbat länge och har bred erfarenhet, det här bör jag greja. Jag har en bra studiehistorik och var alltid klar tidigt när jag skrev mina tentor på universitetet. Samtidigt har jag hört att det är vanligt att man inte klarar provet på första försöket, vilket ger lite mindre press för missar jag det den här gången så är det väl bara att göra om det.

Än är det lång tid kvar, runt nio månader. Men Åsa har redan börjat fundera kring hur hon ska läsa på inför provet.

– Jag ska läsa in mig på gamla prov, det tror jag är bästa sättet att förbereda sig. Jag har hört att många missar poäng för att de svarar på fel saker. Jag kan tänka mig att stressen ibland gör att man läser frågorna för snabbt och inte förstår innebörden, så det ska jag försöka tänka på, säger Åsa.

På Revisorsnämndens webbsida finns flera gamla prov med svarsmallar och kommentarer att ladda ner. Övergången till en revisorskategori (titeln godkänd revisor fasas ut) har dock inneburit en anpassning av revisorsprovet. Höstens prov är det första ”nya” provtillfället.

– I och med att det är ett nytt upplägg blir provtillfället lite speciellt. Det kommer som tidigare att vara casebaserat, men jag har ingen aning om ifall det blir enklare eller svårare än tidigare prov.

Åsa har hört att många upplever att det är svårt att få tiden att räcka till.

– Det pratas en hel del om tidspressen. Jag vet inte riktigt hur man bäst fördelar tiden under provtillfället, så det måste jag lägga upp en plan för.

Status: ”DET HÄR BÖR JAG GREJA

10 september 2013 – Åsa skickar in anmälningsblanketten

Åsa har skickat in anmälningsblanketten till Revisorsnämnden och det är hög tid att lägga upp en plan för studierna. Hon har tittat på några av de gamla proven på RN:s webbsida – med resultatet att självförtroendet sjönk som en sten.

– Men herregud, tänkte jag, det här klarar jag aldrig. Jag förstod ju inte ens frågorna.

Just när tveksamheten var som störst fick Åsa veta att hennes chef hade missat att betala in anmälningsavgiften till RN i tid. Och hjärtat tog ett skutt – kanske skulle hon slippa undan denna gång.

Men det visade sig att det gick att betala in avgiften i efterhand.

– Så det är bara att börja arbeta sig igenom de gamla proven, säger Åsa.

Ryktet att många kuggar på provet på grund av att de svarar på fel saker fick Åsa bekräftat när hon gick igenom kommentarerna till svaren på de gamla proven.

– Det finns frågor där det uttryckligen står att man i svaret ska bortse från något, ända har en del beskrivit just detta. Kanske har det skett på grund av stress. Det ska jag akta mig för.

Status: ”DET HÄR KLARAR JAG ALDRIG

15 oktober 2013 – Åsa har just avslutat FAR Akademis Aktualitetsvecka

Aktualitetsveckan var en boost, jag fick lära mig en massa nyheter och friskade upp minnet inom många områden. Så nu känns det bättre igen. Jag tror jag kommer att klara provet.

Åsa berättar att hon ligger lite efter med studierna på grund av att det har varit mycket att göra både på jobbet och hemma. Men hon känner sig ändå lugn och tycker att hon har koll på läget.

– Jag läste helt klart mer i september än i oktober. Men nu har jag fått en känsla för hur jag ska lägga upp studierna. Jag har suttit med de gamla proven och nu vet jag var jag ska leta innan jag tittar i facit. Det känns faktiskt riktigt bra.

Status: ”JAG TROR JAG KOMMER ATT KLARA PROVET

4 november 2013 – Nu är det bara en manad kvar tills det är dags att skriva provet...

Det börjar kännas lite stressande. Jag har inte haft så mycket studiero de senaste veckorna, livet pågår ju parallellt, med jobb och barn.

Om en vecka ska Åsa gå FAR Akademis förberedelsekurs inför revisorsexamen. Då hoppas hon få lite tips och idéer om hur hon ska tänka och vad hon ska prioritera att läsa den sista tiden fram till provet.

– Jag vill få input om exempelvis ISA generellt och redovisningsregelverken. Sedan är det nog bara att köra på och läsa varje ledig stund fram till provet, antar jag.

Status: ”DET BÖRJAR KÄNNAS LITE STRESSANDE

21 november 2013 – -Jag kommer att klara det. Det känns bra!

Jag vet att det är runt femtio procent som inte blir godkända. Men jag har svårt att se varför jag inte skulle finnas bland dem som klarar det.

Åsa har nu avklarat FAR Akademis förberedelsekurs inför revisorsexamen. Det tycker hon var väl investerad tid.

– Nu har jag bra koll på hur jag ska fokusera studierna veckorna fram till provet. Både förberedelsekursen och Aktualitetsveckan har gett väldigt mycket. Jag är mycket effektivare i mitt läsande nu.

– Föreläsningarna på förberedelsekursen var inriktade på proven, till exempel vilka typer av frågor som har kommit på tidigare prov och resonemang kring vilka typer av svar man brukar få poäng för. Jag har förstått att det är viktigt att resonera på ”rätt sätt” och att man inte får full poäng om man inte resonerar sig fram till svaret. Vi fick också tydliga hintar om att de nya reglerna och utformningen av revisionsberättelsen kommer att vara i fokus under höstens prov.

Åsas slutsats är att det alltså inte bara gäller att förstå frågan, utan även att göra sig en bild av hur svaret bör skrivas.

– Om det till exempel står i frågan att man inte ska ta hänsyn till skatteeffekter, så är det viktigt att man inte lägger dyrbar tid på att förklara just skatteeffekter, eftersom det inte ger poäng. Det verkar också vara viktigt hur man formulerar svaret, till exempel att man ska vara noga med att skriva om man förutsätter något, och att få in nyckelord på rätt ställe.

Dagarna fram till provet är begränsade och Åsa kommer nu att fokusera på det viktigaste, det vill säga på sådant som mest sannolikt dyker upp på provet.

– Visst, ibland tänker jag att jag borde ha läst ännu mer. Kanske kommer det en specialfråga på till exempel moms? Och kanske borde jag ha läst på om byggmoms... Men på det hela taget har jag nog gjort vad jag har kunnat.

Sista veckan före provet kommer Åsa att läsa runt sex timmar per dag.

– Jag får ju läsa på arbetstid. Det är väldigt lyxigt. Men jag kommer även läsa på helgen.

Av det praktiska återstår nu att tanka ner material på datorn. Åsa menar att det är viktigt att göra ett urval.

– Ska jag skriva en revisionsberättelse och har hundra olika mallar att välja mellan så skulle det ta onödigt med tid att hitta rätt mall. Bättre att bara ha några olika grundmallar för de olika former som finns.

– Det gäller att ha med sig rätt material. Och förutom datorn blir det väl en ”resväska” med böcker, säger Åsa och skrattar åt den stora högen med böcker och studiematerial på skrivbordet.

Status: ”JAG HAR SVÅRT ATT SE VARFÖR JAG INTE SKULLE FINNAS BLAND DEM SOM KLARAR DET

2 december 2013 – Dagen före första provdagen

Nu kan jag inte göra så mycket mer, det får gå som det går. Och jag ser egentligen ingen anledning till att jag inte ska klara det. Rent kunskapsmässigt tror jag att jag har det som krävs, däremot är jag lite rädd att missa poäng på formuleringar och att jag missar att förklara vissa saker tillräckligt väl. Ingenting får ju tas för givet i svaren, exempelvis att man alltid upprättar uppdragsbrev. Jag har sett att jag har en tendens att glömma att förklara den typen av självklarheter när jag jämför mina svar med svarsmallarna. Så det måste jag tänka på.

Åsas plan var att befinna sig på kontoret den sista veckan före provet, men ägna merparten av tiden till att plugga.

– Det började inte så bra. Första dagen blev det mest multitasking, jag jobbade lite och läste lite ... och det gav absolut ingenting. Andra dagen stängde jag av mejlen och kollade den bara vid några tillfällen under dagen. Och dörren till mitt rum var nästan stängd, för att signalera att jag behövde vara ifred.

Åsa har hunnit läsa det hon hade tänkt sig. Och hon har lagt upp en strategi för hur hon ska disponera tiden under provdagarna.

– Om jag känner att jag håller på att fastna på formuleringarna i en fråga ska jag lämna den. Jag ska se till att svara på själva frågan, utifrån relevanta regelverk, så att svaret går att lämna in. Sedan ska jag gå tillbaka till uppgiften och fila på formuleringarna om det finns tid kvar.

Åsa berättar att det har varit en del stress och nervositet den senaste veckan, men att hon nu känner sig redo.

– Det ska bli kul. Jag ser fram emot provet.

Status: ”NU KAN JAG INTE GÖRA SÅ MYCKET MER, DET FÅR GÅ SOM DET GÅR.”

6 december 2013 – Provet är avklarat

Det var en väldigt intensiv upplevelse. Provet hölls i en mässhall på Kistamässan. Ungefär 100 personer skrev provet men jag var så fokuserad att jag inte la märke till de andra.

Många har vittnat om en stor tidspress vid tidigare prov. I och med det nya provet förlängdes tiden från 4,5 timmar per dag till 6 timmar per dag. Det visade sig dock fortfarande vara svårt att få tiden att räcka till.

– Jag läste och skrev konstant i sex timmar, ändå hann jag inte gå tillbaka och fylla ut svaren enligt min plan. Vad jag kunde se var det endast ett fåtal provdeltagare som lämnade lokalen innan tiden var slut.

Resultatet från provet beräknas komma i slutet av januari 2014. På frågan hur det gick, svarar Åsa att det är omöjligt att säga.

– Även om jag svarade på alla frågor så vet jag inte om det blev korrekta svar. Framförallt har jag svårt att säga om mina resonemang var sammanhängande och om jag fick med rätt nyckelord.

Status: ”DET VAR EN VÄLDIGT INTENSIV UPPLEVELSE.”

31 januari 2014 – Resultatet

I slutet av januari damp brevet från Revisorsnämnden ner i brevlådan, med beskedet ”Du har avlagt revisorsexamen med godkänt resultat”.

– YES, jag klarade det! Det var en enorm lättnad. Och det var verkligen skönt att kunna meddela mina kollegor och andra att jag hade klarat provet.

Åsa försökte att inte tänka så mycket på provet under tiden hon väntade på beskedet. Något som inte alltid var så enkelt.

– Framför allt var jag osäker och funderade på om jag hade formulerat mig på rätt sätt för att få poäng. Jag började tänka på hur det skulle bli om jag var tvungen att skriva om provet i maj. Jag hade bestämt mig för att i så fall ”ta ledigt” i februari och börja läsa igen i mars. Men nu kan jag ju lägga den tiden på annat, och det känns väldigt bra!

Nu återstår bara att ansöka om själva auktorisationen. Förutom att sökande måste ha uppnått godkänt resultat på revisorsprovet är kraven nästan desamma som för att få skriva provet, så ansökan är mer eller mindre en formalitet.

Och även om arbetsvardagen kommer att vara sig tämligen lik, innebär titeln auktoriserad revisor en förändring för Åsa.

– Jag kommer att vara med hela vägen från att sälja in uppdraget till att leverera slutprodukten – som jag själv skriver under.

Status: ”YES, JAG KLARADE DET!”

Pernilla Halling

Åsas upplägg för sista veckan ser ut ungefär så här:

  1. Nöta revisionsberättelser.
  2. Göra några case på tid (från gamla prov), analysera och poängsätta mina svar och se vad de räcker till.
  3. Gå igenom föreläsningarna från Aktualitetsveckan och förberedelsekursen och se vad jag har strukit under. Det ger ju en bra hint om vad som är aktuellt och viktigt.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer