Innehåll

Balans nr 6 2014

K2 eller K3? – inget självklart val

Så fick vi äntligen svar på frågan om progressiv avskrivning i bostadsrättsföreningar. 28 april kom Bokföringsnämndens svar. Det hör inte till vanligheterna att Bokföringsnämnden ändrar i sin normgivning i en enstaka fråga, så ni förstår säkert frågans dignitet.

Frågan om de progressiva avskrivningarna i bostadsrättsföreningar fick stor massmedial uppmärksamhet. Frågan är om den blev för stor. Jag tror inte det. Debatten som fick sitt startskott genom en debattartikel i denna tidning i oktober 2013, skriven av FAR:s policygrupp för redovisning, blev både hätsk och understundom osaklig. Men jag tror att den gjort nytta. Debatten har belyst problematiken med information som lämnas i en årsredovisning samt vikten av att rätt information lämnas. Eftersom det inte finns några kapitalskyddsregler för ekonomiska föreningar inträder inte kontrollbalansräkningssituationen, men det finns all anledning att inte driva en bostadsrättsförening med underskott i allt för många år. Till syvende och sist ska ju återinvesteringarna betalas och avskrivningar tillsammans med avsättning till underhållsfond blir ett sätt att lösa denna problematik.

Sedan har vi valet – ska en bostadsrättsförening välja K2 eller K3? Många säger att valet är självklart men jag menar att så är det inte alls. Varför ska en viss företagsform med automatik välja ett visst regelverk? Redovisningsreglerna bör väl väljas utifrån företagets förutsättningar och behov? Jag blir ytterst tveksam när jag hör påståenden som att alla bostadsrättföreningar ska välja K2. Är inte komponentavskrivning det absolut bästa sättet att skriva av en byggnad, i synnerhet då användarna av årsredovisningen i normalfallet inte är ekonomer med redovisningskunskap? Och jag blir bestört när jag hör att vissa organisationer som hjälper bostadsrättsföreningar initialt ska ha mer betalt om föreningen väljer K3. Varför det?

Många röster har ropat högt över att bostadsrättsföreningarna ska ha ett eget regelverk från Bokföringsnämnden. Jag ställer mig tveksam även till detta. I arbetet med att ta fram K2 för ekonomiska föreningar deltog representanter från bostadsrättorganisationerna och de var också en given remissinstans. Varför framfördes inte dessa åsikter då?

Om bostadsrättsföreningarna ska ha ett eget regelverk måste de lyftas ut ur årsredovisningslagen (ÅRL). En av förenklingarna som kom med bokföringslagen anno 1999 var just att alla företag bara skulle ha två lagar att förhålla sig till, bokföringslagen och årsredovisningslagen (ni som var med på den tiden kanske minns att det fanns redovisningsregler i flera olika lagar). Om lagstiftaren skulle lyfta ut bostadsrättsföreningarna, vad händer då med övriga ekonomiska föreningar? Eller andra associationsformer som måste upprätta årsredovisning och inte är aktiebolag? Det finns i detta avlånga land enskilda firmor som är så stora att de måste upprätta årsredovisning, och det finns till och med sådana som enligt ÅRL är ”större företag”. Skulle inte dessa i så fall också behöva ett eget regelverk, vi har ju problematiken med avsättningar till obeskattade reserver i dessa associationsformer där avsättningen enbart görs i deklarationen. Sedan har vi insamlingsstiftelser och trossamfund. Hur ska ett tioende redovisas eller kollekten som är ändamålsbestämd. De sistnämnda är inte helt saliga över den lösning som finns i K3 och anser kanske inte att K3 ger en bra bild av just deras verksamhet. Och stora ideella idrottsföreningar, med pensionslösningar för sina anställda spelare som inte har redovisats i enlighet med regelverken, vill kanske också ha eget regelverk för att lösa sina problem?

Ja, listan med krav som kan ställas på lagstiftaren kan bli lång.

Jag önskar er alla en trevlig, avkopplande och solig sommar. Själv ska jag läsa delbetänkandet till ändringar i ÅRL. Det låter kanske lite märkligt, men det ska bli både avkopplande och intressant. Och här är det nog inte så mycket att protestera mot – det kommer ju från Bryssel!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.

caisa.drefeldt@kpmg.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer