Kristina Lilja. Redovisningskonsult på PwC i Kista och ordförande i FAR:s sektion Redovisning. Hon var en av författarna till den första utgåvan av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, som kom 2008. Reko ska tillämpas av alla auktoriserade redovisningskonsulter. Både Reko och auktorisationen är nu inne på sitt sjätte år.
Vad är Reko?
– Reko är en metodik som ska tillämpas av auktoriserade redovisningskonsulter och deras medarbetare i yrkesutövningen. Till stor del handlar det om ett proaktivt förhållningssätt och att redovisningskonsulten får något att ”hålla sig i”. Målet är att uppnå en hög kundnytta genom en redovisning som är av hög kvalitet, det vill säga ”rätt från början”.
Varför skapades Reko?
– Syftet var att tydliggöra den auktoriserade redovisningskonsultens roll och höja statusen på yrket. Vi ville även uppnå en högre och jämnare kvalitet på redovisningstjänsterna. Och då är det viktigt med yrkesetiska regler att luta sig mot. Auktorisationen vilar på fyra hörnstenar:
Konsulten är välutbildad – hög kompetens inom redovisningsområdet
Konsulten arbetar enligt Reko-standarden med fokus på hög kundnytta
Konsulten kvalitetskontrolleras löpande av branschorganisationerna (FAR eller SRF)
Konsulten har en ansvarsförsäkring
Vad innebär Reko för kunderna?
– Genom Reko blir det tydligt vad man kan förvänta sig av en redovisningskonsult, det vill säga att kunden vet vad han eller hon köper. Och en redovisningskonsult som arbetar enligt Reko ska alltid tänka kundnytta, alltså fundera över vad som ger mest nytta för kunden. Det handlar bland annat om att ge kunderna ett bra beslutsunderlag.
Det finns de som menar att Reko är krångligt, vad säger du till dem?
– Det som är nytt upplevs ofta som lite trixigt. Men egentligen är det inte Reko som är krångligt, utan omvärlden vi verkar i som blir mer komplicerad. Vi ser ju att god redovisningssed utvecklas i allt snabbare takt och att normeringen på området ökar i omfattning. Reko ger konsulten verktyg som gör det enklare att hantera förändringar i omvärlden.
Hur tror du att Reko har utvecklats om tio år?
– Jag tror att Reko och den auktoriserade redovisningskonsulten har en lysande framtid. Det visar ju inte minst Kairos Futures framtidsrapport som FAR har tagit fram (se far.se) där redovisning och rådgivning spås ha framtiden för sig. Men redovisningskonsulterna måste gå mer åt rådgivning eftersom den tekniska utvecklingen kommer göra att vissa tjänster automatiseras mer samtidigt som kunderna efterfrågar mer rådgivningstjänster. Men det handlar inte om att redovisningskonsulterna ska bli managementkonsulter utan om att vi bör satsa på uppföljning, analys och tolkning. Hur kan man exempelvis hjälpa kunderna att tolka och analysera resultatrapporten man tar fram till dem?
I år kommer en uppdaterad version av Reko, vilka är förändringarna?
– I Reko-utgåvan 2014 tydliggörs bland annat begreppet redovisningskvalitet, vad Reko avser med begreppet och att den enskilda redovisningskonsulten planerar sitt arbete så att detta uppnås. I den nya upplagan är det också ett ökat fokus på konsultens professionella bedömning.
Pernilla Halling
FAKTA:
Reko
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, har utarbetats gemensamt av FAR och SRF (Sveriges redovisningskonsulters förbund). Första utgåvan kom 2008 och har sedan dess blivit normgivande för god sed vid utförande av redovisningstjänster. För auktoriserade redovisningskonsulter är det obligatoriskt att arbeta i enlighet med Reko. Syftet med auktorisationen och Reko-standarden är att skapa hög kvalitet på redovisningstjänster. Standarden fokuserar på hur själva arbetet ska utföras och innehåller inte några redovisningsregler.
Målet med att tillämpa standarden är att skapa en hög kundnytta baserad på en underliggande redovisning som är ”rätt från början”.
Standarden är indelad i två delar, ett ramverk med grundläggande principer och ett regelverk med tillämpningsanvisningar.