Innehåll

Balans nr 2 2015

5 snabba ...

... till Torbjörn Tagesson, som deltog vid ett möte om ”Redovisningsämnets kris” på FAR i januari. Bland deltagarna fanns såväl politiker som representanter från akademin och branschen.

Är det en kris?

Ja, antalet disputerade och forskningsaktiva akademiska lärare är för få i förhållande till antalet studenter som väljer att läsa externredovisning och revision.

Vad beror krisen på?

Det finns flera orsaker, exempelvis att forskarutbildningen inte byggts ut i samma takt som grundutbildningen, bristande styrning från universiteten vad gäller att öronmärka pengar till doktorandtjänster inom strategiskt viktiga utbildnings- och fördjupningsområden och en kortsiktighet då man har prioriterat undervisningsbehovet på grundutbildningsnivå på bekostnad av forskning och forskarutbildning.

Vad kan akademin göra?

Personalsituationen är nu så ansträngd att få, om ens något, universitet har kapacitet att på egen hand ge en internationellt konkurrenskraftig forskarutbildning inom externredovisning och revision. Om vi däremot samverkar och drar nytta av den samlade kompetensen inom landets universitet och högskolor, borde vi kunna erbjuda en doktorandutbildning på mycket hög internationell nivå.

På vilket sätt kan FAR och branschen bidra?

FAR och branschen spelar en viktig roll, både vad gäller personella och finansiella resurser och detta samarbete kan säkert stärkas ytterligare. Det är naturligtvis viktigt att akademin får input från branschen, samtidigt som vi har frihet att kritiskt granska och analysera redovisnings- och revisionsprofessionen. Dessutom bidrar FAR, inte minst genom tidningen Balans, till en aktiv debatt mellan forskare och branschföreträdare.

Vad blir nästa steg?

Vi ska träffas igen i maj och till dess ska vi ha skissat på hur en Nationell forskarskola skulle kunna organiseras och vilka resurser som skulle krävas. Vi ska även undersöka om vi genom att skapa ett nationellt forskarcentrum kan underlätta för redan disputerade lärare att fortsätta meritera sig.

Pernilla Halling

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...