Innehåll

Balans nr 4 2015

Ändrade förutsättningar vid upprättande av kontrollbalansräkning

I och med ikraftträdandet av K2/K3 gäller ändrade förutsättningar för upprättandet av kontrollbalansräkning. Därför har RedR 2 uppdaterats i FAR:s Samlingsvolym 2015.

När man upprättar en kontrollbalansräkning har man traditionellt sett kunnat använda en annan redovisningsprincip än den som använts i den ordinarie redovisningen.

– Detta kommer inte längre vara möjligt i samma utsträckning, eftersom varje regelverk enligt Bokföringsnämndens nya regelverk måste följas i sin helhet, säger Johan Månsson, revisor på PwC och ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning.

I en debattartikel i Balans nr 7/2014 väckte Johan Månsson tillsammans med Pernilla Lundqvist, redovisningsspecialist på KPMG och Göran Abrahamsson, revisor och redovisningsspecialist på EY – samtliga ledamöter i FAR:s policygrupp för redovisning – frågan om K-regelverken verkligen måste tolkas så strikt i fråga om kontrollbalansräkning, eller om det i en kontrollbalansräkning är möjligt att blanda regler från K2 och K3.

Debattartikeln skickades även på remiss till ett antal berörda intressenter.

– Vi ville pröva att argumentera för en mer liberal linje, men remissinstanserna röstade ned oss, säger Pernilla Lundqvist.

En övervägande majoritet förespråkade en striktare syn. Det vill säga att om man vid upprättandet av kontrollbalansräkning vill använda någon regel från ett annat regelverk, så måste man byta regelverk helt och hållet i kontrollbalansräkningen.

– Det är dock enbart möjligt att tillämpa det regelverk som är tillåtet att tillämpa i den ordinarie redovisningen och i samband med upprättande av en kontrollbalansräkning är det viktigt att agera snabbt varför byte av regelverk och fullständig retroaktiv tillämpning blir svårt att genomföra i praktiken, säger Göran Abrahamsson.

Praktiska konsekvenser kan exempelvis bli att ett företag som följer K2 inte kan gå in och göra en engångsuppskrivning i kontrollbalansräkningen. Detta kommer exempelvis drabba bolag som har fastigheter med stora övervärden.

– Det kan förefalla som drastiska konsekvenser men i många fall går det att lösa i praktiken, eftersom det alltid är tillåtet att värdera tillgångarna till verkligt värde i en kontrollbalansräkning, säger Johan Månsson.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%