Innehåll

Balans nr 4 2015

Amerikanskt informationsutbyte bara början

1 april började det amerikanska regelverket FATCA gälla i form av ny svensk lagstiftning. Lagen påverkar flera svenska finansiella institut så som banker och fonder. Men detta är bara början. Utbyte med fler länder väntar vid årsskiftet när EU:s handräckningsdirektiv införs i svensk lagstiftning.

Intresset för förändringen har inte varit så stort som väntat. Men oavsett intresset – nu är detta svensk lag och många är berörda. Förändringen består av tre delar för svensk del: att de finansiella instituten som är rapporteringsskyldiga måste identifiera konton som innehas av amerikanska personer, vidare är bolagen skyldiga att lämna dessa uppgifter till Skatteverket. Skatteverket är i sin tur skyldigt att lämna denna information till det amerikanska skatteverket IRS.

Om någon är skyldig att lämna kontrolluppgift men inte gör det, då aktualiseras ny källskatt. Det innebär att skatt motsvarande 30 procent kan hållas kvar från amerikansk sida på utbetalningar till de företag som inte rapporterat. De berörda är till exempel banker, värdepappersföretag som förvarar aktieportföljer samt livförsäkringsföretag. Vissa globala företag kan också komma att beröras.

Det mest intressanta med lagförändringen är dock att detta är ett paradigmskifte. FATCA har utvecklats och blivit startskottet för informationsutbyte mellan flera länder. Det menar Steven Robertson, senior manager på KPMG:

– Det är inte själva informationsutbytet som är nytt, det finns redan i och med dubbelbeskattningsavtal och annat informationsutbyte mellan EU-länder. Det nya är att detta sker genom automatisk massöverföring av information, så kallad Automatic Exchange of Information (AEOI), säger han.

Efter FATCA väntar liknande lagar inom EU, när man har genomfört det så kallade handräckningsdirektivet och översatt till svensk lag. Detta ska vara klart första januari 2016 och går under namnet Common Reporting Standard (CRS).

– De finansiella institut som anpassat sig efter FATCA ligger väl till för kommande lagkrav med rapportering till andra länder. För fler länder kommer att följa efter. Alla länder är intresserade av att skydda sitt beskattningsunderlag och att ingen ska kunna dölja tillgångar i ett annat land, säger Steven Robertson.

Åsa Ohlsson

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...