Innehåll

Balans nr 5 2015

Betalningar: Dags att synliggöra vad pengar kostar

Såväl kontanter som kort kostar pengar för handlaren att hantera. Genom transparent prissättning av olika betalsätt kan vi få till en förändring. Det skriver Thor Johnsson, verksamhetsutvecklare på Hogia.

Finansbolag och banker måste se till att komma överens avseende kreditköp så att infrastrukturen harmonierar och det skapas ett gränssnitt mot kassaregistren. Det ska inte krävas flera QR-koder, kortläsare eller annan hårdvara för att kunna hantera alla på marknaden tänkta betallösningar. Det är också viktigt att vi får in fler aktörer så det blir konkurrens kring betalningar.

Som konsument ser man sällan eller aldrig vilken kostnad de olika betalsätten genererar, även om man givetvis alltid är med och betalar för hanteringen.

Enligt svensk handel är bankkort billigast för handeln följt av kontanter och betalkort. Korthanteringen kostar pengar i form av kostnader för olika betalterminaler, inlösen och kvittorullar (som då inte gäller som kvitto). En betalterminal kostar cirka 400 kronor per månad och uppåt (priserna varierar). Utöver detta behöver handlaren ett inlösenavtal med exempelvis sin bank. Här betalar handlaren en avgift per köp samt, vid köp med kreditkort, procent på belopp. Kontanter kostar också pengar i form av kostnader för hanteringen av pengar – förutom rånrisken i själva hanteringen. Dessutom lägger handlarna tid på att räkna dessa kontanter som ju inte heller är speciellt miljösmarta med tanke på transporter av sedlar och mynt runtom i Sverige.

Utöver detta är det i dag svårt att få in pengarna på banken då banken märkligt nog inte vill hantera kontanter. Här är det positivt att regeringen talar om att reglera detta och tvinga bankerna att återuppta hanteringen av kontanter. Positivt är också att EU ser över kostnaden för kortbetalningar med ambitionen att kostnaden ska sänkas.

Samtidigt utvecklas nya betalsätt. Senast var Apples satsning på mobila betalningar där du kopplar dina befintliga kort till telefonen, vilket är smart. Det förenklar köpet och man slipper bära omkring på flera olika kort. Nackdelen med denna lösning är att ytterligare en aktör ska in och ta betalt för betalningar, ovanpå en gammal struktur. Bankerna har också tagit fram ett nytt system, Swish, som nu även fungerar för företag. Nackdel med Swish är att det, likt kortbetalningar, är en dyr lösning. Inlösenavgiften för handlaren är hög och direkt jämförbar med kortinlösen.

Totalt sett blir det betydande belopp som handlare, och till slut du och jag som konsumenter, får betala. Detta är dolda kostnader som konsumenten inte ser. Jag menar att det borde finnas jämförpriser för betalningar i butik. Det vill säga, betalar jag kontant kostar det x och betalar jag med kort kostar det y, betalar jag med mobil kostar det z och så vidare. Då kan jag som konsument göra ett aktivt val och kanske också få vara med och dela på den minskade kostnaden, sett till att jag väljer ett betalsätt som kostar mindre.

Kanske kunde man i priset för att betala med kontanter lägga till kostnaden för miljöpåverkan? Med mer transparens ökar också möjligheten för alla att mer aktivt kunna påverka utvecklingen mot smartare och billigare samt säkrare betalningar.

Det finns också lösningar som tänker helt nytt, exempelvis SEQR där kunden betalar via sin mobil genom en så kallad QR-kod. Detta system rundar gamla cementerade system.

På Hogia ser vi positivt på mobila betalningslösningar där kunden betalade för sitt inköp via QR-kod eller liknande. Kunden skulle få elektronisk avräkning och pengarna skulle dras direkt från kundens konto. Handlaren skulle slippa betala för gamla cementerade strukturer som inte gagnar kunden och detta skulle även sänka kostnaden för handlaren. Helt enkelt ett system som är mer modernt och mer miljövänligt.

Det är alltid vi konsumenter som får betala för butikens kostnader. De som i dag tar alla pengarna är bankerna, som gärna vill vara först med ny teknik, men inte tumma på sina gamla strukturer.

Nu väntar vi spänt på vem som ska ta fram framtidens betallösning som sänker kostnaden och ger ett mervärde för slutkund och handeln.

Thor Johnsson är verksamhetsutvecklare på Hogia.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...