Innehåll

Balans nr 6 2015

”Integrerad redovisning driver affärsutveckling”

Lars-Olle Larsson. Senior manager för hållbart företagande på Swedfund och ambassadör för integrerad redovisning i Sverige. Med en bakgrund som specialistrevisor på KPMG och delägare i PwC är Lars-Olle Larsson sedan länge en pionjär inom hållbarhetsredovisning i Sverige och världen.

Du har varit projektledare för ”den första integrerade redovisningen med revisionsbestyrkande”, vad betyder det?

– Skillnaden mellan ett företags finansiella redovisning och hållbarhetsredovisningen har typiskt sett varit graden av bestyrkande från revisorn. Medan den finansiella redovisningen varit föremål för revision med den högsta graden av säkerhet i revisorns uttalande, så har hållbarhetsredovisningen varit föremål för så kallad översiktlig granskning med en lägre grad av säkerhet i revisorns uttalande, om den överhuvud taget varit oberoende granskad. Swedfunds integrerade redovisning 2014 bryggar för första gången över gapet mellan de olika sätten att rapportera och revidera ett företags redovisning. Med den finansiella revisionen på den integrerade redovisningen har vi kvalitetssäkrat all information och revisorn går i god för att vi ger en rättvisande bild av verksamheten.

Swedfund är först med detta, vad har drivit er?

– Som skattefinansierad biståndsaktör har vi ett samhällsansvar att göra det här rätt, eftersom vi vill vara en förebild. Bland våra intressenter finns bland annat andra biståndaktörer och det är betydelsefullt för oss hur de ser på vår verksamhet. Om vi ska kunna svara upp mot våra intressenters krav måste vi redovisa på andra parametrar än de finansiella. Dessa mäts genom olika ramverk och standarder som vi åtagit oss att följa.

Det finns i nuläget ett stort antal standarder, vad är det nya med integrerad redovisning?

– Ramverket för integrerad redovisning är ingen detaljerad anvisning utan ett principbaserat ramverk som hjälper oss att komma rätt i tänkandet. Integrerad redovisning ersätter inte andra standarder utan samlar ihop dem i en enda rapport. En integrerad redovisning måste föregås av ett integrerat tänkande och insikt om hur de olika värdepåverkande kapitalen bygger värde. De värdepåverkande kapitalen är: det finansiella kapitalet, det materiella kapitalet, det intellektuella kapitalet, humankapitalet, relationskapitalet och naturkapitalet. När man får insikt om den affärsmässiga betydelsen av de olika kapitalen blir det naturligt att man också redovisar dem.

Hur styr man egentligen ett företag som har så många hänsyn att ta?

– Swedfunds etiska kompass beskriver vårt uppdrag, våra tre fundament och vår affär. Den beskriver våra policyer och internationella åtaganden och vilka riktlinjer vi följer. Under fundamenten hittar ni alla de parametrar som vi resultatredovisar efter. Genom att vi har integrerat vår strategi och våra riktlinjer i vår investeringsmanual har vi etablerat ett integrerat tänkande. Den integrerade redovisningen bidrar till att hållbarhetstänket genomsyrar affären, men också att det affärsmässiga tänket genomsyrar hållbarhetsarbetet. Integrerad redovisning driver affärsutveckling.

Swedfunds integrerade redovisning är påskriven av styrelsen, varför är det viktigt?

– Om man säger att den icke-finansiella informationen är lika viktig som den finansiella och om de olika resultaten ska balanseras mot varandra, så måste styrelsen ta ansvar i alla delar. Allt fler företag hållbarhetsredovisar, men hållbarhetsredovisningen är sällan påtecknad av styrelsen och heller inte alltid externt granskad. Det som är banbrytande med Swedfunds integrerade redovisning 2014 är inte innehållet, utan det faktum att styrelsen är avsändare av hela redovisningen och att hela redovisningen omfattas av den högsta graden av säkerhet i revisorns uttalande. Att styrelsen skriver på fungerar också som en blåslampa för revisionen, eftersom ingen styrelseledamot vill skriva under ett dokument som inte är kvalitetssäkrat.

Revisorn skriver i sin berättelse att er integrerade årsredovisning är upprättad enligt Aktiebolagslagen, men ni följer ju så många fler standarder, varför är inte de uppräknade?

– Jag tycker att det är synd, och svaret är att hänvisningen till de andra standarderna är implicit. Jag hade föredragit en explicit hänvisning till våra åtaganden på hållbarhetsområdet, men mitt intryck är att revisorerna har stora utmaningar på området. Det behövs ett stort utvecklingsarbete nu om revisionen ska kunna matcha alla de nya krav som ställs på redovisning. När vi som investerare lägger ned resurser på att ta fram detta mervärde vill vi naturligtvis få detta pedagogiskt beskrivet i revisorns uttalande.

Vad var svårast med att upprätta en integrerad redovisning?

– Det svåraste var att möta revisorernas krav om revisionsbelägg och underliggande kvalitetssäkrade rapporteringssystem på hela redovisningen inkluderat våra så kallade utvecklingsresultat i portföljbolagen. Vi fick i vissa fall ta bort information som vi ville ha med för att revisorerna inte fick sina revisionsbevis på den grad av säkerhet som de begärde, så det råder ingen tvekan om att den integrerade redovisningen varit föremål för tuff granskning av revisorerna. Med denna redovisning har vi nu ett i alla delar trovärdigt beslutsunderlag att användas av vår ägare och alla Swedfunds intressenter.

Rakel Lennartsson

Fakta:

Integrerad redovisning

  1. Integrated Reporting (IR) är ett ramverk för integrerad redovisning utgivet av IIRC, The International Integrated Reporting Council. IIRC som bildades 2010 är ett unikt samarbete mellan representanter från alla sektorer inom både näringslivet och den ideella sektorn. I december 2013 publicerades det första ramverket för integrerad redovisning. Praktiska verktyg och information om projektet finns på integratedreporting.org.
  2. Förutom IR, som ger den övergripande strukturen, redovisar Swedfund (se artikel här intill) bland annat enligt Global Reporting Initiative (GRI), Global Compact Communication on Progress (COP) och Principles for Responsible Investment (PRI).

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...