Innehåll

Balans nr 7 2015

Var med och uppfyll FN:s hållbarhetsmål

Helena Mueller är hållbarhetsexpert på KPMG. Med en bakgrund inom bank- och finansvärlden var hon med och satte upp den första hållbarhetsstaben på SEB. Här delar hon med sig av sina bästa tips till revisorer och rådgivare som vill bidra till FN:s nya mål för hållbar utveckling.

FN:s mål för hållbar utveckling, vad är det?

– Hållbarhetsmålen, Sustainable Development Goals (SDGs), ersätter FN:s Milleniemål (MDGs) som antogs 2000 och löper ut i år. Medan Milleniemålen fokuserade på fattigdomsbekämpning och på vad stater skulle göra, så tar hållbarhetsmålen ett bredare grepp om hållbar global utveckling och är designade så att även företag och civilsamhällets aktörer ska kunna vara med och bidra.

Men näringslivet har ju inget att säga till om i FN, kan då verkligen FN sätta upp mål för näringslivet?

– Processen har drivits så att förankringen bland samhällets olika aktörer – stater, ideella sektorn, akademin, näringslivet och så vidare – ska vara så bred som möjligt. Parallellt med arbetet inom FN har nationella samtal förts i form av dialogmöten/workshops dit olika aktörer bjudits in. Sida har hållit i den svenska processen och KPMG deltog som representant för revisions- och rådgivningsbranschen. Konkret utmynnade det i att vi gjorde medskick till dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson och hon tog med sig resultatet till högnivåmötena i FN. Även privatpersoner har involverats i processen genom att de kunnat tycka till och rösta på en särskild hemsida för de nya hållbarhetsmålen.

Nu i september antas de nya målen, hur berör det revisorer och rådgivare?

– Är man revisor eller rådgivare finns stora möjligheter att vara med och påverka den fortsatta utvecklingen. Ofta är du företagets främsta bollplank och de strategiska utmaningar, risker och möjligheter som företag i allmänhet står inför, återfinns i FN:s utvecklingsmål. De stora multinationella företagen och flera statligt ägda bolag har redan förstått detta och arbetar proaktivt med hållbar utveckling, men hållbarhetsmålen är minst lika relevanta för mindre företag som många gånger finns längre ut i de stora företagens värdekejda.

Hur kan man arbeta konkret med FN:s mål?

– Jag tror att de 17 konkreta målen kommer att kunna inspirera många företag och verksamheter till att sjösätta konkreta initiativ som bidrar till den globala utvecklingen. Man måste inte vara ett internationellt företag för att beröras, utan företag som enbart är verksamma i Sverige kan också arbeta mer strategiskt med detta, förslagsvis tillsammans med sin revisor eller rådgivare. Börja med att titta igenom utvecklingsmålen och se vilka som har bäring på just din aktuella kund. Vari ligger riskerna? Om din kund exempelvis är beroende av vatten i produktionsledet eller har en energiintensiv verksamhet, när blir dessa risker finansiellt påverkande och hur kan företaget förtydliga detta i sin redovisning till marknaden?

Jag är inte hållbarhetsexpert, kan jag ändå diskutera detta med mina kunder?

– Absolut. Är du revisor eller rådgivare i ett företag i dag måste du i allt högre grad kunna ställa de rätta frågorna och förstå hur du, genom ditt expertområde, på bästa sätt kan hjälpa din kund. Häri ligger att förstå hur ditt kundföretag påverkar samhället och miljön men också hur företagets affärsmodell påverkas av samhället. Detta är lika viktigt som att ha koll på likviditet och resultat, men hållbarhetsfrågor har ett mycket längre perspektiv. Du måste se och förstå trenden om 10–20 år. Därför måste vi som bransch höja vår kunskapsnivå, vi vill ju kunna ge de bästa råden till våra kunder och vara framgångsrika även i framtiden.

Hållbarhetsområdet har vuxit explosionsartat, var ska en icke-expert börja?

– Det första man ska göra, om jag får ge ett personligt tips, är att lyssna på Johan Rockströms sommarprat. Då skaffar man sig en miljövetenskaplig plattform och får en grundläggande förståelse för vad som håller på att hända, men också för hur vi alla kan bidra på olika nivåer. Lär dig mer om hela frågan, exempelvis genom att surfa in på UN Global Compacts hemsida.

FN bedömer att det behövs 30 gånger världens samlade bistånd för att nå målen, hur ska det finansieras?

– Förutom att alla företag och organisationer förväntas arbeta proaktivt med att driva innovation, verka för offentlig-privat samverkan och motverka korruption, betonar FN vikten av att företag betalar skatt i de länder där de faktiskt utvinner råvaror och där de skapar värde. OECD och G20 arbetar med det så kallade BEPS-initiativet (Base Erosion Profit Shifting) som syftar till ökad global rättvisa på skatteområdet. Vid finansieringskonferensen i Addis Abeba i somras lyftes även pensionsfonder och det institutionella kapitalet som behöver riktas mer mot utvecklingsländer. Vår bransch har en avgörande roll att spela, och för att bli trovärdiga måste vi börja tillämpa hållbarhetsperspektivet på vår egen verksamhet – lika bra som våra bästa kunder gör det. Jag tror att branschen har en liten bit kvar här.

Rakel Lennartsson

FAKTA:

Fem av FN:s 17 hållbarhetsmål

  1. Mål 1 Utrota all form av fattigdom överallt.
  2. Mål 2 Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.
  3. Mål 3 Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.
  4. Mål 4 Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.
  5. Mål 5 Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt.

Läs mer: www.sustainabledevelopment.un.org/sdgsproposal

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...