Innehåll

Balans nr 7 2015

Revisionskvalitet: ”Oberoendehotet är överdrivet”

Det finns anledning att ifrågasätta det instinktiva motståndet mot marknadsföring av revisionstjänster. Det skriver två studenter och deras handledare vid Linnéuniversitetet. Affärsmannaskap är i sig inte ett avgörande hot mot revisionskvaliteten, menar de.

Revisionsmarknaden är en reglerad marknad där ett skrå, en professionell grupp – revisorerna – getts monopol på granskningen av bolagen med revisionsplikt. Medan revisorerna som skrå har monopol, finns det en öppen konkurrens om revisionsuppdrag mellan revisorerna. Inom regleringen och den professionella etiken får revisorerna konkurrera på marknaden för revision.

Men medan revisorerna är marknadsaktörer som konkurrerar om revisionsuppdrag, har det skapats en bild av revisorerna som agerande utan personlig vinning och utan marknadens normala karaktärsdrag. På en marknad positionerar sig de olika konkurrenterna, utvecklar produkter som bättre ska tilltala kunden och ge utvecklaren en konkurrensfördel, vilket kan ge högre vinst, marknadsdominans, eller i alla fall en överlevnad på marknadens konkurrensfält.

Reklam är en vanlig aktivitet som marknadsaktörer tillgriper, för att skapa fördelaktig information om aktörens produkt eller service. I revisionsbranschen har reklam setts som olämplig. På en marknad med mycket hård konkurrens används priset som ett försäljningsmedel. I revisionsbranschen framställs priskonkurrens som otillbörligt, och en revisor ska fakturera den kostnad som krävs för att utföra en god revision.

På senare år har revisionsmarknaden genomgått förändringar. Hårdare, skandaldriven mediabevakning och revisionspliktens avskaffande är några viktiga inslag. Vissa forskare har ställt sig bakom massmedias polariserade bild och hävdat att under marknadens tryck åsidosätts revisorers professionella värderingar till förmån för kommersiella värderingar. Samtidigt förs debatt, bland annat i Balans nr 1/2015, där Bosse Brixeman säger att ”det behövs mer affärsmannaskap på byråerna”.

I en magisteruppsats, Affärsmannaskap hos revisorer – Vilka effekter får det på revisionskvalitet, framlagd på Linnéuniversitet, skriven respektive handledd av artikelförfattarna, utreds vad affärsmannaskap kan vara och vilka effekter det kan förväntas ha på revisionskvalitet. Bakgrunden är den allmänna oron för att god revisionskvalitet skulle förfaras vid en alltför kommersiell orientering av branschen.

Affärsmannaskap innebär att skapa, utveckla och – inte minst – förmedla värde som, i sin tur, genererar värde för de inblandade parterna. I examensarbetet definierades affärsmannaskap genom de traditionella företagsekonomiska modellerna som pekar ut marknadsföring som beaktande av priset, produkten/tjänsten, platsen samt påverkan, drivet av en strategi som fokuserar byråns marknads- och produktutveckling.

Empiriskt undersöktes relationen mellan affärsmannaskap och revisionskvalitet genom en enkät. Metoden bygger alltså på självrapportering, varför resultaten ska ses som indikatorer och inte objektiva bevis.

Resultaten indikerar att affärsmannaskap kan påverka revisionskvaliteten negativt, där oberoendet, det vill säga sannolikheten att rapportera fel, kan påverkas negativt av produktutveckling, medan priskonkurrens kan minska revisorns förmåga att upptäcka fel. Däremot kan strategier för marknadsutveckling och marknadspenetration stödja revisorns oberoende. Till exempel kan en strategi av ökad diversifiering i uppdragen minska revisorns beroende av ett fåtal klienter.

Förmågan att upptäcka fel tycktes vara positivt korrelerad med till exempel påverkan. I påverkan ingår inte enbart reklam, utan också en nära relation med klienten. Men det senare tycks i debatten nästan instinktivt förknippas med oberoendehot. Något sådant hot framkom dock inte i enkätstudien. Däremot kan en närhet till klienten öka kunskapen om bolaget, och på så sätt öka möjligheten att upptäcka fel, det vill säga öka revisionskvaliteten.

Studiens slutsats vänder sig mot det instinktiva motståndet mot affärsmannaskap, drivet av outvecklade modeller för affärsmannaskap inom revisionsskrået i kombination med skandalbaserad massmediabevakning. Revisorer har alltid agerat på en konkurrensmarknad, och har alltid ägnat sig åt kommersiella strategier, även om det skett mer under täcket, än på reklampelare. Studien antyder att det finns risker med affärsmannaskap, men att de kan uppvägas av de möjligheter som ges, till exempel genom en starkare marknadsposition.

Vi kan således inte finna ett starkt stöd för att kommersialism som uppkommer genom affärsmannaskap hotar revisionskvaliteten på ett avgörande sätt. Däremot har vi, i annan forskning som ännu befinner sig i utveckling och därför inte kan rapporteras, funnit antydningar till att kommersialism kan hota revisionskvalitet, kan finnas i revisionsbyråernas bolagsstyrning, närmare bestämt deras partnerskapsstruktur. Men till det återkommer vi.

Vad vi här vill säga är att affärsmannaskap i sig inte kan ses som ett avgörande hot mot revisionen, utan tvärtom kan vara ett verksamt medel till gagn för revisionen.

Daniel Hermansson är magister i företagsekonomi, speciellt bolagsstyrning.

Rikard Hjalmarsson är magister i företagsekonomi, speciellt bolagsstyrning.

Sven-Olof Yrjö Collin är professor i bolagsstyrning och redovisning.

Samtliga vid Linnéuniversitetet.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...