Sverige måste göra ändringar i årsredovisningslagen, som en anpassning till EU:s redovisningsdirektiv. 1 januari 2016 börjar anpassningarna gälla.

EU:s redovisningsdirektiv gör klart att inga EU-länder får kräva mer av företagen, när det gäller tilläggsupplysningar, än vad direktivet kräver. Nu kommer full harmonisering råda, samma regler i alla länder. Men redan 1 januari 2017 kommer fler förändringar i form av en ny årsredovisningslag.

Inga gränsvärden ändras, däremot försvinner krav på företag enbart för att de är publika. Framför allt har tilläggsupplysningar skalats bort. Det handlar alltså i grunden om att förenkla för mindre företag främst genom att minska kravet på antal upplysningar. Lagens språk förändras också som ett led i att göra den mer lättbegriplig och lättläst. Även själva uppdelningen av paragrafer görs mer överskådlig och begriplig.

– Vad som krävs av mindre respektive större företag har gjorts väldigt tydligt, säger Caisa Drefeldt, auktoriserad revisor på KPMG och ledamot i Bokföringsnämnden.

Det finns några nya begrepp att ta hänsyn till, så som ägarintresse i stället för intresseföretag och begreppet gemensamt styrda företag, så kallad joint venture.

Caisa Drefeldt välkomnar att väsentlighet nu får stor betydelse.

– Det innebär att det går att avvika från årsredovisningslagen om följden inte blir väsentlig, säger hon.

Den viktigaste förändringen handlar om företagets eget utvecklingsarbete. Det får aktiveras, det vill säga kostnaden får tas upp i balansräkningen som en tillgång, om det är av betydande värde för företaget under året. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller att de parallellt måste avsätta lika mycket i en fond inom fritt eget kapital. Denna fond påverkar inte företagets långsiktiga betalningsförmåga, det vill säga soliditeten. Däremot minskar det fria egna kapitalet – det innebär att det inte går att dela ut lika mycket.

Det blir stora förenklingar för de företag som använder redovisningsregelverket K3 genom ändringarna i lagen.

– Mycket tas bort i K3, vilket innebär att det blir betydligt enklare att tillämpa detta regelverk för mindre företag, säger Caisa Drefeldt.

Det förslag som Redovisningsutredningen presenterade i sitt slutbetänkande i år ska enligt planen beslutas om nästa år och börja gälla 1 januari 2017.

Utredningens förslag är att som mikroföretag ska företag räknas som omfattas av revisionsplikten, det vill säga tre anställda, balansomslutning på upp till 1,5 Mkr och nettoomsättning på upp till 3 Mkr. Enligt den definitionen skulle runt 70 procent av svenska företag vara mikroföretag.

– Det är bra att definiera mikroföretag på detta sätt och inte följa EU-direktivets definition. Det blir otydligt med ytterligare en definition, säger Caisa Drefeldt.

Åsa Ohlsson

FAKTA:

EU:s redovisningsdirektiv

EU:s redovisningsdirektiv antogs i juni 2013. I Sverige tillsattes redovisningsutredningen, som lämnade ett delbetänkande i maj 2014. Riksdagen fattade beslut om lagändringen nu i november 2015. Redovisningsutredningen lämnade sitt slutbetänkande i april i år. Förslagen ska sedan beslutas efter remissomgång och bearbetning under 2016 för att bli en ny årsredovisningslag 1 januari 2017.