Innehåll

Balans nr 2 2016

Sista årsredovisningen med gamla ÅRL

Nu har lagändringen i ÅRL trätt i kraft. Det innebär att från 1 januari är alla mindre svenska företag enligt årsredovisningslagen fullharmoniserade med de mindre företagen i Europa. Så långt denna gång, men bli inte förvånad om det kommer ytterligare förenklingar. Redovisningen och reglerna kring upprättande av årsredovisningen verkar ju vara det enklaste att förändra. Men om jag minns rätt så var det den sammanlagda regelbördan som företagen ansåg vara alltför betungande. Det finns andra lagar och regler som omfattar våra företag och som är betydligt svårare att tolka och leva upp till än att upprätta en årsredovisning. Varför inte ta itu med momslagstiftningen?

Så nu är det dags att göra de sista årsredovisningarna enligt den gamla tappningen av lagen. Så vad ni än gör, släng inte Samlingsvolymen 2015 förrän ni är klara med boksluten för 2015. (Själv slänger jag aldrig Samlingsvolymen, rätt som det är så behövs en gammal volym igen.)

Det händer att företag, när det är dags att göra bokslutet, upptäcker att det är nödvändigt med ett aktieägartillskott för att återställa det egna kapitalet. I K2 finns skrivningar om redovisning av aktieägartillskott. När det gäller just erhållna aktieägartillskott är huvudregeln att dessa ska redovisas när utfästelsen erhålls. Om utfästelsen erhålls efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges får tillskottet redovisas på balansdagen.

Men kan en redovisningsregel ändra på förhållandet att företaget hade brist i det egna kapitalet på balansdagen? Mitt svar är nej – jag kan inte se att reglerna i aktiebolagslagen om upprättande av kontrollbalansräkning vid en tidpunkt när styrelsen haft skäl att anta kapitalbrist kan påverkas av en redovisningsregel i ett allmänt råd som medger retroaktiv redovisning. När dessa frågor ställs är de ofta problematiserade och extrema. Som exempel – årsredovisningen upprättas i juni för ett räkenskapsår som avslutades den sista december. Detta förhållande är ju tyvärr inte speciellt ovanligt, men då upptäcker företaget att det hade behövt ett aktieägartillskott eftersom rörelsen har gått med förlust vilket innebär att det inte finns täckning för hälften av aktiekapitalet. Moderföretaget ställer då ut en utfästelse om aktieägartillskott och detta bokas in i dotterföretagets redovisning retroaktivt.

Skulle detta förhållande innebära att dotterföretaget inte hade behövt upprätta en kontrollbalansräkning vid den tidpunkt som ABL anger? Jag är inte jurist men i min enkla redovisningsvärld kan jag inte se att ABL:s regler i kapitel 25 på något sätt kan påverkas. ABL gäller ju alltid för aktiebolag, oavsett vad som bokförs i ett bokslut.

Min första motfråga till ett sådant exempel är – varför i hela friden upptäcks en kapitalbrist först efter räkenskapsårets utgång. Då är något riktigt fel i redovisningen. Har styrelsen inte kontroll på sin verksamhet och vet den inte vad företagets resultat och ställning är? Det är ju en bokföringsfråga! Det är ju i den löpande bokföringen under året som visar när kontrollbalansplikten uppkommer. Om så inte har skett – har då styrelsen inte redan brustit i sitt ansvar? Mig veterligen säger ABL att när styrelsen har anledning att anta att mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet är förbrukat ska åtgärder vidtas.

Enligt K2 och K3 ska ett företag i förvaltningsberättelsen redogöra för om företaget har upprättat en kontrollbalansräkning under året eller är skyldigt att göra det. Men är inte en styrelse skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning oavsett en regel i ett allmänt råd som reglerar hur en årsredovisning ska upprättas? Mitt svar på den frågan, som icke-jurist, är att det är självklart att styrelsen måste iaktta ABL:s regler.

Så med andra ord, den löpande bokföringen är den som ska ge styrelsen signalen om att kontrollbalansräkningssituationen föreligger, inget annat. Det kan ju då vara lämpligt att se till att redovisningen alltid är à jour, även om man ibland kan dröja med bokföringen. Men ett företag som har problem med lönsamheten, kan i mina ögon aldrig tänja på de yttersta gränserna när bokföringsskyldigheten ska vara fullgjord.

Så min uppmaning till dig som sköter redovisningen – ligg på så att bokföringen sker så snart som möjligt om företaget balanserar på gränsen avseende kontrollbalansräkning. Här har du som redovisningskonsult ett ansvar. Och är du revisor och blir varse problematiken är det dags att agera!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%