Innehåll

Balans nr 2 2016

”Ge dig själv chansen att göra ett bra jobb”

Från gymnasieekonom till delägare. Desirée Nyhlén Wittberg har prioriterat det omväxlande arbetet på ett landsortskontor framför den snabba karriären i Stockholm. Möjligheten att ständigt förnya sig har varit hennes drivkraft, men på senare år har hon arbetat allt mer med att hitta balansen mellan arbete och återhämtning.

Det är sen kväll för många år sedan hemma hos familjen Nyhlén Wittberg. Dagen därpå ska Desirée skriva på för att bli ekonomichef hos en av sina kunder. Hon har varit på flera intervjuer och allt är klart. Men Desirée Nyhlén Wittberg bearbetar beslutet en sista gång tillsammans med sin man: Hur kommer det att bli? Ska jag åka till samma arbetsplats och fika med samma kollegor varje dag?! Nej, det kommer inte att passa henne.

– Man blir lite skadad i det här jobbet. Omväxlingen med olika typer av kunder är oslagbar; ena dagen inventerar man tillsammans med arbetarna på verkstadsgolvet och andra dagen sitter man i ett flott konferensrum på fina gatan.

Den variationen får man ingen annanstans, menar Desirée Nyhlén Wittberg.

– Då kände jag i hela kroppen: Jag kan inte.

Beslutet att stanna kvar i branschen har hon aldrig ångrat.

– Jag har haft samma arbetsgivare i 28 år, men jag har ändå bytt jobb massor av gånger. Det är det som gjort att jag har varit kvar så länge, säger Desirée.

Omväxling har varit hennes signum redan från starten. När hon tog studenten i mitten av 1980-talet var det inte helt lätt att få jobb. För att klara hyran på 500 kronor för en delad lägenhet hade Desirée sammanlagt tre jobb: En dag i veckan skötte hon bokföringen på en liten husvagnsfirma, två dagar var hon på Ericsson som administratör och två dagar var hon på ett mindre industriföretag, Risto ingenjörsbyrå. Det dröjde inte länge förrän både Ericsson och Risto ingenjörsbyrå erbjöd henne heltid. Hon valde industriföretaget, men företaget började gå sämre och som sist anställd var Desirée Nyhlén Wittberg den som måste gå först.

– Min chef på Risto visste att en tjej skulle sluta på Bohlins (numera KPMG, reds. anm.), så hon ringde upp och berättade om mig. Hon ringde på morgonen, klockan elva var jag på intervju och klockan tretton ringde kontorschefen på Bohlins tillbaka: ”Om du kan tänka dig att gå ned i lön får du jobbet.”

Det var lite enklare på den tiden, konstaterar Desirée Nyhlén Wittberg. Från början hade hon en fördel jämfört med kollegorna som kom från högskolan.

– Jag hade praktisk erfarenhet av bokföring och kunde göra saker som faktiskt gick att använda. Men efter ett par år insåg jag att jag måste ha en akademisk examen om jag skulle bli någon på kontoret, och det ville jag ju.

Hon började med att ta kvällskurser och övergick sedan till att arbeta halvtid och studera heltid, men i praktiken blev det två heltider. Sedan dess har Desirée Nyhlén Wittberg fortsatt att hantera flera roller parallellt: revisor, redovisningskonsult och rådgivare och ett antal olika chefsroller. I dag är hon ansvarig för KPMG Västerås avdelning för ekonomiservice med ett tjugotal medarbetare. Hon sitter i ledningsgruppen och är sedan ett år tillbaka delägare i KPMG.

– Jo, det har varit ett mål för mig att bli delägare. För mig är det en bekräftelse på det arbete jag utfört hittills och en möjlighet till ett större inflytande att driva vårt företag framåt. Jag har nu ett ökat ansvar för helheten och därmed är jag i samma situation som mina ägarledda kunder. Det är nyttigt för man inser att det krävs mer än vad som krävs av en som medarbetare, säger Desirée Nyhlén Wittberg.

Hon tillägger snabbt att om karriären hade varit hennes främsta mål så hade hon nog flyttat till Stockholm. Nu har hon i stället prioriterat en rolig arbetsdag och den omväxling som ett mindre kontor erbjuder.

– Fördelen med ett landsortskontor i en stad som Västerås är att det blir en större bredd på kunderna. Jag har även fått prova många olika roller internt och suttit med i ledningsgruppen från och till under åren. Att göra olika saker är utvecklande för man lär sig nytt. Men det ska också vara okej att man fokuserar på exempelvis kundarbete under en period för att man kanske har småbarn och inte kan hantera lika många roller.

Jobbet är en sådan stor del av ens liv att det inte går att kompromissa med, menar Desirée Nyhlén Wittberg.

– Om man arbetar med någonting som man egentligen inte gillar så tar det mer energi från gruppen än det tillför. Jag är rädd om min arbetslust och tar därför med jämna mellanrum aktivt ställning till min arbetssituation och uppmanar mina medarbetare att göra detsamma, säger hon.

Själv har desirée Nyhlén Wittberg kunnat upprätthålla sin motivation och sin drivkraft genom att ständigt ge sig i kast med nya utmaningar. Ofta har det börjat med att hon kommit med en ny idé eller ett förslag på någonting som kontoret borde utveckla, för att sedan få frågan om inte hon kan göra det.

– Jag tror att det som har varit speciellt för mig är att jag tror på vår förmåga att klara av det. Jag har en tilltro till vårt företag och om det har saknats kompetens i Västerås så har jag vetat att jag kan hämta den någon annanstans inom KPMG.

Som kundansvarig, inom både revision och redovisning, är din uppgift att sätta ihop de bästa teamen. Genom att inte begränsa sig till den kompetens som finns på hennes kontor utan alltid leta vidare i KPMG:s nätverk har Desirée Nyhlén Wittberg kunnat ta på sig uppdrag inom helt nya och komplexa branscher och ändå intyga för kunden att hon och hennes team kommer att klara det.

– Hade jag inte tänkt så hade vi aldrig fått vissa uppdrag, och vi hade inte heller utvecklats lika mycket i vår yrkesroll.

Utvecklingen i omvärlden med nedtrappad revisionsplikt, ökande konkurrens och automatisering innebär att allt fler av branschens medlemmar måste vara multikompetenta och växla mellan olika roller. I Desirées fall har detta aldrig varit ett nödvändigt ont utan någonting som hon valt för att hon tycker att det är roligt och stimulerande.

– De olika rollerna ger näring åt varandra. De är inte motsatsförhållanden. Även de interna rollerna kan bidra till att man blir en bättre extern rådgivare. Genom att sitta i ledningsgruppen kan jag vara ett bättre bollplank till mina kunder i den typen av diskussioner.

– Vårt jobb går på många sätt ut på att vara någon som det är värt att prata med.

Men, som i de flesta fall, är ens största tillgång också ens största risk. Att gå in och ut mellan olika roller och uppdrag kan bli splittrat.

– Från tid till annan kan det vara svårt att prioritera.

I vårt jobb är fördelen och nackdelen densamma – flexibilitet kan ju bli rörigt, säger Desirée Nyhlén Wittberg.

Hur man prioriterar i uppdrag och hur man balanserar arbete och återhämtning är en diskussion som måste föras internt på kontoret, menar hon.

– Normalt sett anställer vi väldigt ambitiösa människor. Utgångspunkten är att de vill väldigt mycket, frågan blir då hur man får balans. Ska man hålla för ett helt yrkesliv måste man hitta sätt att hantera de här frågorna.

Desirée Nyhlén Wittberg har aldrig gått in i väggen, men hon har säkert varit ganska nära några gånger säger hon. Men hon har lyckats balansera sin situation och under en period tog hon hjälp av en coach för att klara det. Där fick hon lära sig att ta kommandot över sina egna tankar för att undvika att omgivningen alltid är den som styr.

– När jag tänker tillbaka så tillät jag mig själv att gå igång väldigt mycket på olika saker. Jag har fått lära mig att hejda mig själv och tror på vår förmåga att i större utsträckning välja våra tankar.

Sedan ett drygt år tillbaka har Desirée Nyhlén Wittberg tagit med sig sina erfarenheter in i kundarbetet på avdelningen för ekonomiservice. Bakom sig hade de ett riktigt slitsamt år med sjukskrivningar och Desirée Nyhlén Wittberg kände: Inte ett år till. I det läget var det inte alltför svårt att sälja in en organisationsförändring. Desirée Nyhlén Wittberg utsåg fyra seniora medarbetare till ledare för varsitt team med 5–6 medarbetare. Varje team fick helhetsansvar för ett visst antal kunder. Men den stora förändringen var att de bestämde sig för att alla december-bokslut skulle vara klara i april i stället för i juni, med eftersläntrare i juli som naggar semestern i kanten.

– Vi satte som mål att 85–90 procent av decemberboksluten skulle vara klara i april. Det blev 92 procent så vi är jättenöjda.

Ett av de viktigaste skälen till att Desirée Nyhlén Wittberg genomdrev förändringen är att hon vill att människor ska kunna arbeta i branschen över tid, och inte sluta efter några tuffa år som konsult och kanske välja en lugnare tillvaro på något av kundföretagen. Hennes övertygelse är att det går att komma en lång bit bara genom att planera annorlunda.

– Det är en ansträngning det första året när man ska ställa om, men sedan får man en mycket bättre arbetsrytm. De flesta människor tycker att det är skönt att gå hem i skaplig tid i maj månad, säger hon med ett litet leende.

Även kunderna har blivit mer nöjda efter att det nya arbetssättet infördes.

– Vi ringde runt till våra kunder och bokade in en individuell deadline för var och en av dem då vi även bad dem vara tillgängliga för frågor under vissa dagar. Det innebar att de fick en direkt feedback på sitt material. Framförhållningen minskar också stressen hos kunden och skapar utrymme för båda parter att träffas för rådgivning under lite mindre pressade former.

Under det där tuffa året som initierade Desirée Nyhlén Wittbergs förändringsarbete hade de haft hjälp från andra KPMG-kontor med att täcka upp för sjukfrånvaro. Efter bara ett år med det nya arbetssättet kunde Desirée Nyhlén Wittberg och hennes kollegor bjuda igen när andra KPMG kontor hade sin maj-rusch.

– Det som krävs är att man ställer om, inte dagar utan månader. Vi gör det för att få en drägligare arbetssituation, men också för att bli nyttigare för våra kunder: Om vi inte frågar om oklarheter förrän i januari så har vi inget handlingsutrymme kvar.

Hösten används numera till att följa upp status hos kunderna och förbereda inför bokslutet så att man inte får obehagliga överraskningar. Det handlar om att kontakta kunderna och fånga frågor som de vill ha hjälp med att lösa. Genom att hitta eventuella problem tidigt minskar stressen för både kund och konsult – och framför allt uppstår en chans att verkligen lösa problemen på ett bra sätt.

– Redovisning är en process som innebär att vi behöver göra vissa bedömningar och det kräver tid om det ska bli bra, säger Desirée Nyhlén Wittberg.

För att bidra till balans i livet vill hon i så stor utsträckning som möjligt undvika helgarbete – när man går hem på fredagen ska man känna att man har gjort ett bra jobb och är värd att ta ledigt. För att uppnå detta har Desirée Nyhlén Wittberg infört fredagsmöten då teamen träffas och går igenom vad de faktiskt åstadkommit under veckan. Om det finns saker som inte blivit gjorda enas man om vilken kväll i veckan därpå som man gemensamt ska jobba över.

Vi har mycket större möjlighet att styra över våra tankar och vår tid än vi normalt sett utnyttjar, menar Desirée Nyhlén Wittberg. Men det krävs ett medvetet arbete.

– Precis som man behöver träna sig i yrkeskunskapen så behöver man träna sig i de här frågorna och där kan jag se att den hjälp jag har tagit och de förändringar som jag har gjort verkligen gör skillnad. En viktig drivkraft för mig i det här förändringsarbetet är att jag vill se att folk ska kunna jobba i den här branschen och tycka att det är roligt på lång sikt.

Kanske uttrycker hon det allra bäst i vårt första telefonsamtal, i samband med att intervjun ska bokas. Det är dagen före julafton och hon är inte på kontoret utan på stan för att göra några ärenden efter ett sista kundmöte. Trots att hon är fullt tillgänglig och talar med en smittande entusiasm finns det ett lugn hos Desirée Nyhlén Wittberg. Hon har lärt sig att den som arbetar hårt också måste tillåta sig att vara ledig, det handlar om balans. Mitt i julruschen förklarar hon sin mission: ”Det handlar om att ge sig själv chansen att göra ett bra jobb.”

Rakel Lennartsson

Milstolpar i Desirées liv:

1966 föds i Köping.

1985 tar studenten som gymnasieekonom.

1985 träffar sin make.

1987 börjar arbeta på dåvarande Bohlins (i dag KPMG).

1989 börjar läsa till civilekonom.

2001 får sin auktorisation som revisor.

2009 får sin auktorisation som redovisningskonsult.

1999 föds dottern Josefine.

2002 föds sonen Douglas.

2014 blir delägare.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...