Innehåll

Balans nr 4 2016

”En större förändring än övergången till IFRS” – de nya IFRS-standarderna får genomgripande effekter

Claes Janzon. Redovisningsspecialist på PwC och verkställande ledamot i Rådet för finansiell rapportering. De senaste åren har han ägnat mycket tid åt att besvara IASB:s remisser om de nya IFRS-standarderna: IFRS 9, IFRS 15 och IFRS 16.

I början av året blev till slut IFRS 16 om leasing klar, hur stort är det?

– IFRS 16 är den sista av tre nya standarder som tillsammans innebär en större förändring än själva IFRS-övergången gjorde för de svenska börsföretagen år 2005. Detta är den andra vågen av större förändringar inom redovisningen för de svenska börsbolagen, och den är ännu starkare än den första.

Vilka är de nya standarderna och vad har drivit fram dem?

– De är IFRS 9 Redovisning av finansiella instrument, IFRS 15 Intäktsredovisning och IFRS 16 Leasing. Förenklat kan man säga att IFRS 9 tillkom som ett svar på finanskrisen 2008. IFRS 15 handlar i huvudsak om harmonisering med US GAAP, men även att man ville komma till rätta med vissa problem som exempelvis redovisning av avtal som innehåller flera olika komponenter, och avsaknad av upplysningar kring intäktsredovisning. IFRS 16 handlar om att synliggöra åtaganden och tillgångar som enligt nuvarande regler inte tas upp i balansräkningen och även detta projekt har drivits tillsammans med den amerikanska normgivaren.

Finns det något som är gemensamt för samtliga förändringar som kommer nu?

– När det gäller den grundläggande drivkraften bakom förändringarna kan man peka på viljan till ökad harmonisering, ökad transparens och förbättrad jämförbarhet. Med andra ord handlar det om att öka jämförbarheten mellan bolag och att förse analytiker och andra intressenter med relevant information.

Det låter ju bra, varför har Rådet varit kritiskt till exempelvis IFRS 16?

– Vi har haft möjlighet att lämna tre remissvar under åren 2009–2013 och har varit kritiska under processen. Förslagen har inledningsvis varit för komplexa och svåra att tillämpa vad gäller bland annat hantering av förlängningsoptioner och variabla leasingavgifter i värderingen av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar och även förslagen på ny leasegivarredovisning har varit svårförståelig. Avgränsningen mellan vad som är ett leasingavtal och vad som utgör andra tjänster har inte heller varit så tydligt. IASB har dock tagit till sig av kritiken och lyssnat och därför är den slutliga standarden mycket bättre jämfört med de ursprungliga förslagen.

Vilken ny information kommer IFRS 16 att ge?

– Det blir mer transparens vad gäller företagens leasingåtaganden i och med att dessa synliggörs i balansräkningen. Tidigare har läsaren kunnat finna information om leasing-åtaganden i noterna, och utifrån det själv räkna fram riskexponering, tillgångar och skulder. Nu synliggörs denna exponering direkt i balansräkningen.

Vilka blir effekterna av IFRS 16?

– Det nya sättet att redovisa leasingavtal kan få väsentliga effekter på företagens skuldsättning, soliditet, och resultat. Tänk dig en stor butikskedja med tusentals butiker vars hyreskontrakt kan sträcka sig så långt som tio år och som nu ska tas upp som tillgångar och skulder. IFRS 16 kommer att förändra, och i huvudsak försämra, företagens nyckeltal vilket kan få effekter på allt från lånevillkor till bonussystem. I förlängningen kan detta påverka hur företagen i framtiden kommer att utforma sina leasingavtal. Leasingindustrin är i sin tur orolig för huruvida detta ska påverka företagens beslut att hyra i stället för att köpa.

Vad innebär leasing och var dras gränsen?

– Leasing innebär ett avtal som överför rätten att använda en tillgång under en period i utbyte mot ersättning. Det syftar på hyresavtal för allt från fastigheter, flygplan och maskiner till tjänstebilar, kopieringsmaskiner och kaffeautomater. Det finns en del svåra gränsdragningsproblem som handlar om att avgränsa leasingavtal från andra serviceavtal. Det är bara åtaganden hänförliga till leasingavtal som ska redovisas som skuld respektive tillgång. Hur avgränsningen ska göras är en av de stora bedömningsfrågorna att ta ställning till enligt den nya standarden.

Varför tar det så lång tid att ta fram en ny IFRS?

– Förklaringen till varför det tar så lång tid står nog att hitta i att det rör sig om komplexa frågeställningar. Harmoniseringssträvanden i förhållande till US GAAP förlänger processen och i takt med att betydelsen av IFRS ökar, ökar antalet länder och intressenter som påverkas exponentiellt vilket innebär att processen blir mer omfattande. En förklaring är att IASB numera lyssnar mer på de remissynpunkter som kommer in och då tar det längre tid. Sedan finns det nog förbättringspotential i IASB:s sätt att bedriva projektledning av dessa projekt.

Hur stor påverkan har Rådet för finansiell rapportering?

– Vi arbetar proaktivt för att påverka utvecklingen inom IFRS. Bland annat är Rådet representerat i EFRAG:s styrelse, som träffas varje månad i Bryssel för att tillsammans med normgivare, analytiker, upprättare och revisorer från övriga EU forma Europas gemensamma röst. IASB lyssnar väldigt noga på EFRAG så detta är ett effektivt sätt att påverka IASB. Rådet skickar även in egna remissynpunkter direkt till IASB. Dessa grundar sig på diskussioner med representanter för det svenska näringslivet.

Rakel Lennartsson

Fakta:

IFRS

  1. IFRS International Financial Reporting Standards. Består av ett fyrtiotal IAS:er och 16 IFRS:er. Används i över 120 länder.
  2. IASB International Accounting Standards Board ger ut IFRS.
  3. US GAAP “Generally Accepted Accounting Principles” i USA. IFRS motsvarighet i USA.
  4. FASB Financial Accounting Standards Board ger ut US GAAP.
  5. EFRAG European Financial Reporting Advisory Group.
  6. Rådet för finansiell rapportering är ett självregleringsorgan (av tre) under Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Övriga är Kollegiet för bolagsstyrning och Aktiemarknadsnämnden. Det övergripande syftet med Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden är att främja iakttagande och utveckling av god sed på värdepappersmarknaden.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%