Innehåll

Balans nr 6 2016

Hållbarhetsrapportering: Så påverkas svenska företag av den nya lagen

Regeringen vill gå längre än EU:s minimikrav och föreslår att runt 1.600 svenska företag ska omfattas av de nya kraven på hållbarhetsrapportering. Däremot blir det inte krav på att revisorn ska granska informationen.

Förutsatt att tidsplanen håller kommer den nya lagen träda i kraft 1 december och ska tillämpas från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter årsskiftet. Företag som uppfyller minst två av de tre gränsvärdena träffas, vilket innebär cirka 1.600 verksamheter i Sverige. Det är en betydande utvidgning jämfört med EU:s minimikrav.

– Om regeringen hade valt att följa de gränsvärden som är EU-direktivets miniminivå hade cirka 100 svenska företag träffats av de nya kraven, säger Katarina Welin, kansliråd på justitiedepartementet och en av tjänstemännen som arbetat med att utforma lagförslaget.

I en debattartikel som publicerades dagen innan lagrådsremissen beslutades skrev näringsminister Mikael Damberg och justitieminister Morgan Johansson att de ”vill se att fler av Sveriges stora företag rapporterar de aspekter som är relevanta för just deras verksamhet. Därför väljer regeringen att låta fler företag omfattas av rapporteringskravet än vad som krävs enligt det EU-direktiv som förslagen bygger på”.

Att företagen ska rapportera sådant som är relevant för deras verksamhet, samtidigt som den nya lagen ställer specifika krav på vilka fem områden som ska rapporteras inbjuder till viss tolkning. I praktiken kommer många företag troligtvis använda något av de vedertagna ramverken för hållbarhetsrapportering, som exempelvis GRI. Däremot ställer den nya lagen inget krav på att redovisningen av icke-finansiell information ska följa någon särskild formalia.

Hur efterlevnaden sköts kommer ytterst att kontrolleras av revisorerna, som får i uppgift att intyga att företaget upprättat en hållbarhetsrapport, antingen som en del av förvaltningsberättelsen eller som en separat rapport. Däremot ställs inga krav på att revisorn ska granska innehållet i hållbarhetsrapporten.

– Jag konstaterar att den oberoende granskningen av hållbarhetsinformation även fortsättningsvis kommer att vara frivillig. Vi tycker naturligtvis att en hållbarhetsredovisning ska vara granskad och välkomnar att det blir en självreglering på detta område, säger Torbjörn Westman, affärsområdeschef på KPMG och ordförande i FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling.

Rakel Lennartsson

5 upplysningar som måste vara med:

  1. Miljö
  2. Sociala förhållanden
  3. Personal
  4. Mänskliga rättigheter
  5. Antikorruption

Mångfaldspolicy. Stora börsbolag ska i sin bolagsstyrningsrapport informera om den mångfaldspolicy som bolaget tillämpar när det gäller sammansättningen i styrande organ, vilka mål som finns och hur dessa följs upp.

Följ eller förklara. Om företaget inte tillämpar någon policy i en hållbarhetsfråga eller rörande mångfald, ska rapporten ange skälen för det.

Snabbfakta om företagens rapportering om hållbarhet:

Runt 1.600 företag i Sverige omfattas.

Gränsvärden: mer än 250 anställda, mer än 175 miljoner kronor i balansomslutning, mer än 350 miljoner kronor i netto-omsättning.

Hållbarhetsrapporten ska som huvudregel tas in i förvaltningsberättelsen, men företaget får välja att upprätta rapporten som en separat handling.

Styrelsen har ansvaret för innehållet, men måste inte skriva under hållbarhetsrapporten.

Revisorn kontrollerar att hållbarhetsrapport upprättats, men granskar inte innehållet.

Syfte. Hållbarhetsrapporten ska innehålla de upplysningar om hållbarhetsfrågor som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...