Innehåll

Balans nr 8 2016

Framtiden är redan här

Hur påverkas branschen av det digitala affärslandskapet? Radikalt – visar FAR:s nya framtidsstudie. Det gäller att hänga med och att vara öppen för en omvälvande åktur.

För tre år sedan presenterade FAR den 55 sidor tjocka framtidsstudien Framtidens rådgivning, redovisning och revision – en resa mot år 2025. Nu är den lika grundliga uppföljaren med titeln Nyckeln till framtiden färdigställd, även denna gång i samarbete med Kairos Future.

Studien från i år, som presenterades för första gången på FAR:s Branschdagar 22–23 september, är mer specifik än den förra. Om den tidigare rapporten beskrev de långsiktiga samhällsförändringarna som påverkar branschen, tar den nya i stället fasta på omvandlingarna inom tekniken. Det är en djupare och mer handlingsinriktad redogörelse om konsekvenser, hot och möjliga utsikter för revisions- och rådgivningsbranschen. Till exempel utmanas branschens ledarskap och affärsmodeller.

Kairos future har urskilt tre betydande drivkrafter i form av teknikskiften samt åtta trender som formar branschens framtid.

– I förra studien sa vi att automatiseringen och avmaterialiseringen skulle ta 20 år. Men det kommer att gå betydligt snabbare. Snarare tio år. Tekniken går så fort att till och med de som ligger i framkant faktiskt inte hinner med, säger Bengt Skough på FAR.

Teknikskiftena som nämns i den nya studien är alltså automatisering, molnbaserade tjänster och Big data.

Att alltfler arbetsuppgifter och arbeten automatiseras är en nuvarande realitet. Redan i dag kan vi notera hur robotar utför en mängd jobb, som de robotdrivna receptionisterna som blir allt mer kognitiva. Ju mer de interagerar, desto mer lär de sig. När ska roboten Amelia som utvecklats av Ipsoft göra entré i revisions- och rådgivningsbranschen?

Vidare kan konstateras att även de molnbaserade tjänsterna är här för att stanna. Drivkrafterna bakom just utvecklingen av molnsystemen är att de är konstadseffektiva, erbjuder mobilitet och ständigt finns där. Dessutom är de effektiva vad gäller drift, lagring och åtkomst av information.

De uppenbara fördelarna för användarna är med andra ord många. I stället för att köpa program och lagra information på den egna datorn sker allt i det så kallade ”molnet”, något som sköts av leverantören. Även branschen använder i dag i allt större grad molnbaserade lösningar. Vilket möjliggör att följa företagets redovisning i realtid via mobilappar och andra smarta lösningar. Ett par byråer har till och med utvecklat egna system.

Det tredje teknikskiftet som nämns i rapporten är Big data, vars möjligheter är oöverskådliga. Just termen ”Big data” fick sitt genomslag år 2009. Det är egentligen inget nytt. Data i form av digital information har funnits lika länge som datorer.

Det nya i sammanhanget är att den digitalt skapade informationen och lagringen av densamma har vuxit explosionsartat. Likaså har datorernas förmåga att analysera olika former av information ökat kraftigt.

Digitaliseringen, avmaterialiseringen och det nya branschlandskapet erbjuder helt enkelt ett gediget smörgåsbord av nya affärsmodeller och i Nyckeln till framtiden nämns bland annat framgångarna som musiktjänsten Spotify rönt. Företaget hade inte kunnat existera med LP- eller CD-skivor. Bolagets affärstanke går ut på att kunna skicka och dela musik till en mängd olika platser runt om i världen samtidigt och konsumeras av flera användare vid samma tidpunkt.

– Teknikskiftena utmanar nu affärslogiken i branschen. Tillgången till Big data och nya analysmetoder gör också att kikarsiktet ställs om från historien till framtiden, konstaterar FAR:s generalsekreterare Dan Brännström.

Så, finns det några givna utmaningar till den omvälvande branschförändringen?

Förväntningarna på ökad transparens samt redovisning och revision i realtid utmanar naturligtvis. Och att ställa om affärsmodeller och arbetssätt till följd av teknikutvecklingen påverkar ledarskapet.

– Förändringar i det digitala landskapet kommer att ställa krav på en ny typ av ledarskap och det är något som vi också har tittat på i studien, har Göran Krafft på Kairos Future tidigare sagt till Balans.

Dan Brännström sammanfattar sin syn på rapporten:

– Framtidsstudien är väldigt konkret och inspirerande men ger också en spark i baken att ta utvecklingen på stort allvar. För det är allvar, betonar han.

Sofia Hadjipetri Glantz

Studien har identifierat åtta trender

Reglering av teknik

Den digitala utvecklingen leder till att lagstiftningen behöver anpassas till den nya verkligheten. I Sverige kan lagstiftningen hjälpa en bransch i framkant att etablera sig i. Med en framsynt lagstiftning kan hela näringslivet stödjas och få bättre konkurrenskraft.

Delad bokföring

En möjlighet som ser ut att få stort genomslag är blockkedjan, den bokföringsfil som byggs upp block för block till en sammanhängande kedja av data. En grundtanke är att filen är helt eller delvis öppen för vem som helst att titta på. Blockkedjans tekniska konstruktion kan dessutom säkerställa att bokföringslagens krav följs. Det vill säga att bokföring inte ändras i efterhand utan registrering av orsak, tidpunkt och information om vem som har gjort ändringen. Det som sparas i kedjan är inte hela dokument utan så kallade kryptografiska nycklar skapade från ett digitalt dokument. Ett avtal mellan två parter kan exempelvis krypteras med en kod som kallas ”hash” och är lika unikt som ett fingeravtryck.

Predektiv teknik

Stort fokus läggs nu på att göra data korrekt och tillgänglig i realtid. Nämnas kan att de molnbaserade systemen ofta är byggda för att kunna erbjuda bokföring i realtid, exempelvis genom att kundföretagets medarbetare registrerar kvitton med stöd av appar. Och genom att det finns en stor mängs data tillgänglig kan företaget förutse kundens framtida behov.

Från organisation till innovation

Historiskt har svenska industriföretag koncentrerat sig mycket på struktur och form, det vill säga ägarfrågor, ledning och organisation. Men enligt en färsk undersökning förväntar sig ledarna nu att fokus kommer läggas på bland annat utveckling, innovation och affärsmodeller.

Från slutet till öppet

Konsumenter och kunder förväntar sig allt större öppenhet från företag. Ökad transparens möjliggörs av den nya tekniken. Den nya öppna affärsmodellen går också hand i hand med ökade krav och förväntningar från användarna. Bland annat ser vi hur fler kunder efterfrågar hållbarhetslösningar.

Från lönsamhet till tillväxt

Företag som ligger i framkant vad gäller användandet av den digitala tekniken prioriterar tillväxt framför lönsamhet. En variant är ”freemium”, det vill säga en tjänst som har en gratisvariant och som sedan gör en profit på att brukarna köper tilläggsprodukter.

Från marknad till monopol

För en enskild användare av ett system är det ofta en fördel att använda ett sådant system som många redan brukar, särskilt för en mindre byrå. Att ha i åtanke är att det på sikt kan innebära en svårare konkurrens där alla nagelfars noga och företagen får anpassa sig till tuffare villkor.

Från relation till transaktion

Företag som erbjuder attraktiva tjänster som går att automatisera kommer också ha tillgång till en stor mängd transaktioner. Det leder i förlängningen till att byrån med större träffsäkerhet kan schemalägga användarens beteende och därmed utveckla nya tjänster som passar kunden.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...