Innehåll

Balans nr 8 2016

Frispråkig göteborgare med nära till sk(r)att

Göteborgare, skatterådgivare och FAR-aktiv. Energisk, skärpt och frispråkig. Magnus Larsson är den första icke-revisorn att inneha ordförandeposten i FAR. 22 september valdes han av årsstämman för en mandatperiod om två år. Här berättar han om hur han vill förvalta sitt mandat.

Du är den första icke-revisorn att väljas till ordförande i FAR, vad betyder det för dig personligen och för branschen?

– Personligen känner jag mig både hedrad och smickrad, samtidigt som jag blev väldigt förvånad när jag fick frågan. ”Är ni verkligen säkra på detta?”, undrade jag. Som skatterådgivare ser jag det som ett fantastiskt erkännande, det skickar en tydlig signal om att vi är en viktig grupp för branschen. Sedan måste man ju säga att tajmingen är bra med allt som sker på skatteområdet i Sverige och internationellt.

– Vad det kommer att betyda för FAR är svårt att veta, men jag tror det kan vara bra att visa att FAR är mer än revision och redovisning. FAR har blivit en stor och mångfasetterad organisation. Dels har vi adderat nya yrkesgrupper bland våra medlemmar, dels har revisionen differentierats allt mer mellan stora och mindre bolag och genom branschspecialisering. Det finns en del inbyggda intressekonflikter i detta, även om jag tror att det i grund och botten är en bra utveckling.

Revisionsplikten avvecklas och redovisningen automatiseras, medan rådgivningssidan upplever tillväxt. Hur ser du på framtiden för branschen?

– Även vi rådgivare har tuffa utmaningar, exempelvis har många storbolag i dag en intern skatterådgivning. Men det stämmer att revisionen kanske står för en minskande andel av vår totala affär. Däremot är det felaktigt att tro att rådgivningen växer på bekostnad av revisionen. Revision är fortfarande vår kärnverksamhet och alla övriga tjänster utvecklas starkt tack vare den.

– Den stora gemensamma utmaningen för branschen är digitaliseringen som med rätta kallas för ett paradigmskifte. En viktig del av FAR:s uppgift framåt är att identifiera och stödja utvecklingen av nya tjänster. Oavsett hur samhällets och näringslivets efterfrågan förändras så är vi den bransch som är proffs på att analysera och granska information.

FAR har medlemmar inom ganska skilda yrken, hur ser du på möjligheten att erbjuda medlemsnytta för alla?

– Det är en utmaning. Vi har begränsade resurser som vi måste fördela på ett smart sätt. Jag tror inte på att smeta ut medlemserbjudandet i mitten, till något utslätat som ska passa alla. Vi måste tvärtom specialisera oss än mer och ha det bästa medlemserbjudandet i varje kategori. Alla vill ha mer resurser och support till just sin verksamet och som styrelse ska man klara balansgången. Men jag tror att det i grunden är bra att vi är en stor och stark branschorganisation med många medlemmar.

Hur ser du på konkurrensen från Srf konsulterna?

– Det är naturligtvis en särskild utmaning för en organisation när det finns en omedelbar konkurrent. Vi måste vässa vårt erbjudande för auktoriserade redovisningskonsulter (ARK), men jag har inga som helst dubier att vi kan klara av det, vi är trots allt en större och bredare organisation.

Hur ser du på möjligheten till ett samgående med Srf konsulterna?

– Jag tror egentligen att alla skulle vinna på att vi var en enda branschorganisation. I det långa loppet kan det också bli nödvändigt, även om vi just nu står en bit ifrån varandra. Vi för en artig dialog, men utan särskilt konkret innehåll. I dag finns således inga förutsättningar för närmanden och det kommer inte heller att vara en prioriterad fråga under mitt ordförandeskap – jag har tillräckligt stora utmaningar ändå!

Du tycker att fler medlemmar borde engagera sig i FAR, vad har du själv haft för glädje av ditt FAR-engagemang?

– Om jag får börja med att kommentera det första påståendet så tycker jag definitivt att fler medlemmar ska engagera sig. Årets Branschdagar drog en all time high publik, men det är fortfarande bara cirka 500 av cirka 6.000 medlemmar. Så det finns en enorm outnyttjad kraft därute bland alla som arbetar ute ”på fältet”. Det är dessa som kan komma med konkreta idéer och förslag på vad FAR bör göra.

– Personligen blev jag engagerad i FAR i samband med att Skattesektionen bildades. Jag tyckte det var ett gyllene tillfälle att vara med att påverka den bransch som jag arbetar i och bidra till att skapa en starkare yrkesidentitet för skatterådgivarna. Inom FAR kan man umgås som kollegor med personer som vanligtvis är konkurrenter, och det är fantastiskt roligt. Sedan ser jag att FAR kan bidra i viktiga samhällsfrågor, exempelvis när vi medverkar med vår expertis i lagstiftningsfrågor genom att sitta i utredningar eller svara på remisser.

Branschen, kanske främst revisorer och skatterådgivare, har de senaste åren fått en del negativ publicitet. Hur kan ditt ledarskap bidra till ökat förtroende?

– För det första bygger det på att vi internt agerar på ett sätt som skapar förtroende. Sedan tycker jag att det kan bli lite stigmatiserande att tala om förtroendekris. De som trots allt efterfrågar våra tjänster och betalar våra räkningar har fortfarande ett stort förtroende för oss. Förtroendekrisen är ganska mycket en massmedial skapelse som i värsta fall blir en självuppfyllande profetia. Under ytan finns ett grundmurat förtroende för våra professioner, det må vara lite naggat i kanten vilket inte ska sopas under mattan. Men heller inte förstoras.

I somras trädde EU:s revisionspaket i kraft. Det väntas leda till ökad byrårotation och många klienter har redan separerat rådgivningen från revisionen. Bra eller dåligt för branschen?

– I grund och botten tror jag inte på detaljreglering av tjänster, men nu har vi fått det och då finns det både förlorare och vinnare. Vi kommer alla att behöva spetsa vårt erbjudande när konkurrensen ökar. Det är i grunden bra. Samtidigt har konkurrensen ett pris. En offertrunda för ett större börsnoterat företag kostar miljontals kronor och i slutänden är det kunden som kommer att få betala.

Det verkar som att skatterådgivarna är på väg att få sitt eget lagstiftningspaket från EU. Hur ser du på det?

– I grunden tycker jag återigen att det är fel att lagreglera hur en tjänsteutövning ska se ut. Och precis som i fallet med revisionspaketet känns det som att politikerna försöker ge någon annan skulden för sina egna misslyckanden. Vad det handlar om nu är förslag på uppgiftsplikt för skatterådgivare att informera skattemyndigheten om olika upplägg som görs. Om vi nödvändigtvis ska få denna strängare reglering är det viktigaste att den blir likadan för alla, det vill säga konkurrensneutral. Risken jag ser med ökade pålagor på seriösa, auktoriserade skatterådgivare är att en större del av verksamheten flyttar till ljusskygga ”gibraltar-rådgivare”.

Fåmansbolagsskattereglerna skärptes under förra regeringen och utreds nu igen. De har hanterats som en ödesfråga för branschen. Vad säger du om det?

– Det är en ödesfråga för de stora revisionsbyråerna och alla större ägarledda organisationer. Den nya lagstiftningen är djupt orättvis och djupt konkurrenssnedvridande. För att jag ska få lika mycket kvar i min ficka efter skatt måste jag ta tre gånger så mycket betalt som konkurrenter på en mindre byrå. Nu väntar vi på utredningens förslag som ska komma i november, men jag kan säga att allt kommer vara bättre än de regler vi fick senast.

Vad hoppas du ha åstadkommit när du lämnar ordförandeklubban vidare om två år?

– Jag hoppas att vi fortsatt kommer att vara en stark och bra branschorganisation som fortfarande håller ihop trots diversifieringen i medlemskretsen. Sedan vill jag naturligtvis att förtroendet lyser klart.

– Om två år hoppas jag även att vi har utvecklat några av de nya tjänsterna inom exempelvis hållbarhet. Jag har umgåtts med konsulter i 30 år och det har lärt mig att allt går att mäta. Som bransch har vi stora möjligheter att vara relevanta och arbeta med att ta fram och verifiera nya mätetal. Det ska bli spännande att se vad som döljer sig bakom hörnet i den digitaliserade världen.

Vad behöver du för att lyckas?

– Kul! Och ett bra team så klart, bestående av styrelsekollegor och alla som arbetar på FAR. Inte minst hoppas jag på att fler medlemmar ska engagera sig och komma med konkreta idéer och förslag, som jag i så fall lovar att lyssna på. Top down är normalt sett en dålig metod.

Rakel Lennartsson

Fakta:

Magnus Larsson

  1. FAR:s ordförande på 2 år sedan 22 september
  2. Skatterådgivare på Deloitte, Sverige
  3. Skatterådgivare sedan 1989
  4. FAR-aktiv sedan 2006 och i styrelsen sedan 2010

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...