Balans nr 9 2016

Det bästa från webben

Sveriges revisorer har nyckeln till framtiden

Varför inte möta framtiden direkt och tidigare än andra? Den frågan ställer sig Hans Sinclair, grundare av Trustbrand, och menar att Sveriges revisorer kan axla en historiskt avgörande granskningsroll av svenska börsbolags hållbarhetsrapportering och bidra till att svenskt näringsliv blir världens mest hållbara och trovärdiga näringsliv.

Den nya så kallade hållbarhetslagen, det vill säga kravet i årsredovisningslagen (ÅRL) på att de största företagen ska hållbarhetsrapportera, skulle kunna bli startskottet för en verkligt kritisk granskning av företagens löften och risker. För detta krävs att revisorerna utvecklar och vässar sitt erbjudande.

[...]

För att ta tillvara revisorns konstruktiva gransknings- och utvecklingsroll krävs naturligtvis att revisorn bidrar med mer än att bestyrka att en hållbarhetsrapport finns upprättad för reviderat bolag. Dessvärre kräver lagen bara detta. Men en sådan revisorsinsats är närapå meningslös. Alla intressenter skulle vinna på att lagen gick längre och faktiskt krävde att revisorn granskade bolagets hållbarhetsrapport. Tills den lagskärpningen kommer till stånd får vi lita till att bolagen inser värdet av en mer offensiv granskning av hållbarhetsområdet, och att revisorer har kompetens och framåtanda nog att erbjuda de nya tjänster som bolagen då kan börja efterfråga. Varför inte möta framtiden direkt och tidigare än andra? I ambitionen att göra Sverige till världens mest hållbara och trovärdiga näringsliv.”

Tjänstepensionsplaner – en vit fläck i revisionen?

Arbetsgivarnas avsättningar till tjänstepensioner är ett område som kringgärdas av stor osäkerhet för alla berörda. Här finns behov av oberoende granskning och rådgivning. Det skriver Helena Palmgren, vd för Brummer Life, och riktar en direkt uppmaning till revisorerna.

Vi talar om potentiella vita fläckar på revisionskartan som förtjänar mer uppmärksamhet och här behöver pensionsspararna hjälp av er revisorer. Området är komplext och kräver specialisering eftersom produkterna upplevs komplexa och betalningsströmmarna snillrika samt svåra att genomlysa.

Kunskapen och expertisen om tjänstepensioner är i dag koncentrerad till aktörer som själva har händerna i någon syltburk och nästan alltid ersätts via olika typer av provisioner. Intressekonflikten kommer som ett brev på posten. Här finns alltså en jättemarknad där ni revisorer skulle kunna ta en helt ny roll och fylla dagens tomrum inom oberoende pensionsgranskning. Stora belopp som i dag går till höga avgifter för mellanhänder och finansbranschen kan i stället gå till medarbetarnas pensioner.”

Förenkling måste ske inom lagens ramar

Bokföringsnämnden kan göra mer för att visa på kostnaden av sina allmänna råd, och detta vore välkommet – så länge som myndighetens representanter räknar rätt! Det skriver Pernilla Lundqvist, redovisningsspecialist på KPMG och ordförande i Regelrådet.

Enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet så tidigt som möjligt utreda kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet, innan beslut fattas om ett allmänt råd. BFN presenterar i samband med sina remisser en konsekvensutredning men det är mycket sällan som dessa konsekvensutredningar innehåller några beräkningar som visar på effekterna utan oftast konstateras endast att förändringarna innebär en förenkling för företag. Någon beräkning för slopande av alternativregeln fanns vare sig i K2 eller K3. Caisa Drefeldt har dock gjort en beräkning i den intervju jag refererar till inledningsvis. Denna beräkning kan vara rimlig utifrån antagandet att det inte funnits något krav att över huvud taget ta fram värdet av genomfört arbete. Detta stämmer dock inte – företag behöver även vid tillämpning av faktureringsmetoden/alternativregeln ha någon form av metod/system för att ta fram värdet av utfört arbete för att kunna fakturera.”

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...