Innehåll

Balans nr 10 2016

Ja, skatt är en hållbarhetsfråga

2016 kan bli året då SKATT etablerar sig som HÅLLBARHETSFRÅGA – kom ihåg var du läste det först! Balans rundfrågning visar att synen på skatt som hållbarhetsfråga har slagit igenom på allvar.

Vad var det som hände? Panama-läckan i våras, med avslöjanden om hundratusentals skatteupplägg, varav vissa så gamla som från 1970-talet, tycks ha varit en utlösande faktor. Bland annat ledde den till att finansminister Magdalena Andersson (S) kallade revisions- och rådgivningsbranschens högsta företrädare till ett enskilt möte. Dagarna innan hade regeringen lanserat sitt 10-punktersprogram för att motverka skatteflykt. Samtidigt väcktes liknande förslag på åtgärdsprogram i EU-parlamentet. Dessa utreds nu av EU-kommissionen och ny lagstiftning väntas.

På närmare håll har svenska Skatteverket sjösatt sin handlingsplan för att uppmuntra företag att se på skatt som en hållbarhetsfråga. KPMG har i en studie granskat hur transparenta de största svenska börsföretagen är kring skattefrågan och konstaterar att andelen bolag som rapporterar skatt som hållbarhetsfråga ökade under 2015, jämfört med de två föregående åren då andelen legat stabilt och lägre. Om trendbrottet håller i sig kommer andelen stora börsföretag som rapporterar skatt som hållbarhetsfråga vara över femtio procent i 2016 års redovisningar.

Merparten av dem som rapporterar skatt som hållbarhetsfråga har hittills bara en översiktlig rapportering, men bolagen i framkant rapporterar redan land-för-land samt skatt enligt typ. Ett fåtal har även en publik skattepolicy.

– I dagsläget är det bara 14 procent av de största företagen som har en skattepolicy, men min känsla, mot bakgrund av alla kundkontakter vi har, är att den siffran kommer att ha fördubblats till nästa år, säger Ida Ljungkvist, hållbarhetsspecialist på KPMG och en av fem medarbetare i byråns ”Tax Transformation Team”.

Storbritannien har lagstiftat om skattepolicy för de största företagen. I Sverige föreslår Skatteverket att regeringen borde ställa kravet på de statliga bolagen. Därutöver är myndighetens inställning att man kommer längre med uppmuntran än hot: ”För att en skattepolicy ska få effekt krävs att företaget självt ser en nytta med en sådan”, skriver Skatteverket i sin rapport till regeringen 28 oktober i år.

Tonläget är betydligt mer självsäkert än på sensommaren 2015 då frågan var nyväckt och Skatteverket lade ned viss möda på att förklara varför det inte kan förhålla sig passivt till företeelser som på sikt riskerar att undergräva den allmänna skattemoralen. Eller med andra ord, ”Skatteverket behöver även ha ett förhållningssätt till skatteplanering och skatteupplägg [inom lagen] om detta påverkar viljan att göra rätt och därmed Skatteverkets möjligheter att fullgöra sitt uppdrag”. Förhållningssättet myndigheten valde blev ”skatt som hållbarhetsfråga”.

– Jag kommer inte riktigt ihåg när jag först mötte begreppet, men vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig av egen drivkraft och motivation och därifrån är steget kort till skatt som hållbarhetsfråga, säger Ingemar Hansson, generaldirektör på Skatteverket.

Med ett regeringsuppdrag i ryggen har hans myndighet nu antagit en betydligt mer offensiv hållning med allt från förslag om lagändringar till löften om goda exempel och mallar för hur företag i olika storlekar kan utforma sin skattepolicy.

Varifrån kommer trendbrottet och hur påverkas skatterådgivaren i sin yrkesroll?

– Vi ser tre bakomliggande faktorer, säger David Perrone, auktoriserad skatterådgivare, och får medhåll av kollegan Ida Ljungkvist:

  1. Medias intresse och diverse skandaler
  2. Investerarnas påtryckningar
  3. Lagstiftarnas ambitionshöjning

– När hållbarhetsfrågan mognar ute på företagen är det naturligt att också skatt ses som en hållbarhetsfråga. Om man vill vara ett ansvarsfullt bolag förväntas man också betala skatt där man har verksamhet och genererar värde, säger Ida Ljungkvist.

Samtidigt, betonar hon, är inte detta en fråga som drivs med moraliska förtecken ute på företagen, utan de har ett tydligt riskperspektiv på skattefrågan. Det är fråga om både finansiella och icke-finansiella risker som ryktesrisk och förtroende.

Och det handlar inte bara om bolagsskatt, utan även om exempelvis arbetsgivaravgifter, moms och energiskatt. KPMG uppmanar sina kunder att redovisa alla sina skatter.

– Vi tror att företagen tjänar på att redovisa hela bilden, för då blir det också synligt hur mycket skatt de faktiskt betalar och det kan bidra till att nyansera debatten lite, säger Ida Ljungkvist.

Tax Transformation Team på KPMG består ännu så länge av en handfull medarbetare som leds av David Perrone. Men siktet är inställt på att växa i takt med företagens behov av de nya tjänsterna på skatteområdet.

– Vi jobbar med skatt utifrån nya perspektiv där det handlar mycket om hållbarhet, dataanalys och bolagsstyrning, säger David Perrone.

Men de traditionella skatterådgivarna då, hur förändras deras yrkesroll av hållbarhetstrenden?

– Skatterådgivaren kommer inte att försvinna. Lagen kommer inte heller i framtiden att vara helt svart eller vit, men de tolkningar vi gör måste tåla en granskning. Vi måste vara förberedda att stå för den struktur som vi har rekommenderat och att ta in andra aspekter, som ryktesrisk, blir allt viktigare i vår rådgivning, säger David Perrone.

Rakel Lennartsson

100–240

miljarder dollar om året – så stort är det globala skatteundandragandet enligt OECD.

14 % – så många av de största svenska företagen har en skattepolicy.

9 %

– så stor andel utgör bolagsskatten av det totala skattetrycket i världen.

Fakta:

Detta har hänt

2012 – G20-mötet i Los Cabos konstaterar ett behov att förebygga base ersosion profit shifting (BEPS).

2013 – OECD startar sitt BEPS-projekt på uppdrag av G20.

2014 – Lux Leaks. Hundratals skatteupplägg i Luxembourg avslöjades av 80 journalister från hela världen som gemensamt gått igenom 28.000 sidor text läckta från PwC.

2015 – Skatteverket lanserar sitt arbete med skatt som hållbarhetsfråga genom en riktlinje samt en debattartikel i Dagens Industri.

2016 – Panama Papers. 11,5 miljoner läckta dokument som berör över 200.000 företag med upplägg för att undkomma skatt.

2016 – EU-kommissionen aviserar ett lagstiftningspaket för att motverka skatteflykt och penningtvätt.

2016 – Svenska regeringen reagerar med ett 10-punktsprogram mot skatteflykt.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...